LEDARE: Sommartalens spökröster

Det var tur att också Jan Björklund (FP) sommartalade i helgen. Annars hade man kunnat förledas tro att svenska partiledare generellt har diktaturkramande i bagaget och står för lösningar på samhällsproblem som skulle fjärma Sverige från omvärlden och från våra demokratiska ideal.
För Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson framträdde i lördags i Sölvesborg och hans vänsterpartikollega Lars Ohly i Gnesta på söndagen.
De är båda spökröster ur det förgångna, utväxter på ideologier och våldsapparater som förstörde Europa under förra århundradet.

Det kan tyckas oförsynt att bunta ihop den gemytlige och trivsamme Ohly, upphöjd till partnerskap i en rödgrön trekant, med Jimmie Åkesson och hans Sverigedemokrater, skydda av alla andra partier.
Men även Åkesson är trevlig. Ingen skulle ha något emot att ha honom som granne. Bara man slapp diskutera politik med honom.

Och det är inte Ohlys förtjänst att hans parti numera betraktas som ofarligt. Det är en följd av utvecklingen utanför våra gränser - kommunismens kollaps i europeiska länder som i årtionden led av ett system Ohlys parti in i det sista kände sympati för.
Viktig är även den rågång Socialdemokraterna upprätthöll gentemot yttervänstern. En anledning var att kommunisterna trots flera namnbyten och ändrad syn på kommunistdiktaturer vägrade att helt klippa banden med det förgångna. Tänka sig: Partiet anser sig ha kämpat för demokrati - sedan 1917. Vart tog stödet för Stalin, och ett tag även för Hitler, vägen?

Men i dag behöver väl ingen vara rädd för Lars Ohly?
Jo, för hans dåliga politik, som förstör för Sverige.
Vår yttervänster är inte längre ett existentiellt hot. Den har krympt till säkerhetsventil för socialdemokrater. Dock: även Ohly öser ur gamla grumliga källor, av konflikt när samhällen förändras.

Invandringen är den största inre förändringen sedan Sverige demokratiserades på 1800-talet.
Vi hade ledare då, i olika läger, som förstod att lösa problemen, fredligt. Och vi har ledare nu, i olika läger, med samsyn om hur ramarna för hur problem ska lösas, när Sverige till det yttre blir brokigare än det var under epoken från Gustav Vasa till Socialdemokratin, då likriktning var idealet för samhällsfred.

Ohlys parti är i dag en marginell företeelse, här liksom i övriga Europa. Jimmie Åkessons parti i olika form är däremot en på sina håll besvärande stark kraft. Mot den bakgrunden vore det inte märkligt om SD kom in i riksdagen i höst.
Men partiledarens sommartal gav än en gång besked om varför det är mindre troligt. Det var bara för grovt.
Med rätt politik lär Jimmie Åkesson bli kvar i sin nisch - som mörka idéers prydliga ansikte.

Ledare: Sommartalens spökröster