Sorteringsskola modell (s)
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så här i skolavslutningstider är det därför värt att påminna om en rad dystra fakta. Var fjärde elev går ut grundskolan utan fullständigt slutbetyg och var femte elev som slutar nian förstår inte vad som står i en vanlig dagstidning. Var fjärde gymnasist är inte klar med den treåriga utbildningen efter fyra år.
Fel skolpolitik
Till och med inom högskolans ramar ges nybörjarkurser i språk och stödundervisning för att ge studenterna den kunskap de borde ha förvärvat i gymnasiet för att kunna klara kurskraven. Det är knappast sinnebilden av en stimulerande akademisk miljö.
Den här dystra utvecklingen beror naturligtvis inte på att elever blivit dummare. Felet ligger i skolpolitiken som bär socialdemokraternas signum. Missriktad välvilja uttryckt i motvilja mot att ställa för tydliga krav och tron på att alla elever går att dra över en kam har skapat en skola där många aldrig får en rimlig chans att ta till sig utbildningen.
De som får hjälp och motivation hemifrån brukar klara sig ändå. Men det är långt ifrån alla som har sådana förutsättningar. Resultatet visar sig i den dystra statistiken över hur många som inte når målen. Tala om att svika jämlikhetstanken.
Taktiska reträtter
Socialdemokraterna brukar hålla med om att det finns problem i skolan men är snabba på att samtidigt anklaga oppositionen för att ägna sig åt svartmålning. Och visst står regeringen och skolminister Ibrahim Baylan för en bättre politik än den som socialdemokraterna länge förde fram, men positionsförskjutningen mot den borgerliga planhalvan har knappast skett genom en grundlig omvärdering av politiken.
Det har varit fråga om taktiska reträtter från en skolideologi präglad av sjuttiotalets syn på att kunskapskrav är dåligt. Inte undra på att regeringens skolpolitik lämnar mycket i övrigt att önska. Och den dystra skolstatistiken talar ju sitt tydliga språk, oavsett vad socialdemokraterna säger.
Under statsministerns frågestund i riksdagen den gångna veckan hamnade Göran Persson i ett hätskt replikskifte med folkpartiledaren Lars Leijonborg. Statsministern anklagade folkpartiet för att stå för "den hårda liberala utgångspunkten med sorteringsskolan, kvarsittning och försämrad yrkesutbildning."
Så väljer socialdemokraternas partiledare att beskriva förslag om att tidigt fånga upp elever som halkar efter och ge extraundervisning åt elever som behöver hjälp. Att erbjuda elever som är skoltrötta gedigna yrkeskunskaper utan krav på högskolebehörighet beskrivs som en försämring.
Dåliga kunskaper
I en avslöjande replik sade Göran Persson att han inte vill "att de 16-åriga killar och tjejer som inte är riktigt färdiga med grundskolan ska se sina jämnåriga kamrater gå vidare till gymnasiet medan de själva får gå ett år till i årskurs 9. Det är en dålig politik".
Så länge den synen på vad som gynnar eleverna styr skolpolitiken kommer barn och ungdomar fortsätta lämna skolan utan tillräckliga kunskaper. Det om något är dålig politik.