Spännvidden blev tydlig i grupparbetet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är lätt att instämma i Annica Winbergs avslutande inledningsord:
- Framtiden är inte vad den varit.
Tolka det träffande uttalandet som grund för den verklighet vi befinner oss i. På något sätt måste Sveriges karta ritas om. Gränserna från Oxenstiernas 1600-tal har blivit inaktuella. Men tro för den skull inte att Gotland är den enda plats i Sverige som skall gå helt oförändrad ur denna process. Med andra ord i klartext: Gotland kan inte räkna med att bli en egen region.
Däremot skall vi inte släppa ifrån oss allt självbestämmande utan måste få vissa särlösningar från de föreslagna grundkraven. Therese Mangard (v) föredrog en grupps diskussioner och sammanfattade den problematiken på ett bra sätt:
- Vi vill behålla självbestämmande i lokala angelägenheter.
Frågan blir då på hur hög nivå det lokala självbestämmandet skall ligga. Vi har talat om att oavsett vilken region vi kommer att tillhöra så skall kommunens ansvar för det lokala utvecklingsansvaret ligga kvar på Gotlands kommun. Precis som det gör i det regionförsök som pågår efter att de frågorna flyttades från länsstyrelsen till Gotlands kommun. Om det skulle ha visat sig att försöket inte fungerat, alltså givit ett oönskat resultat, hade jag förstått att man gärna ändrar tillbaka i den strukturen. Men nu har tvärtom försöket visat sig vara mycket lyckat, och då är fel att återgå till något som tidigare fungerade sämre.
Några klara politiska ställningstaganden går däremot inte att utläsa av måndagsdebatten. Liksom spännvidden är stor i helheten är den det inom enskilda partier. Men eftersom Gotlands kommun, och därmed vårt politiska etablissemang, har att besvara en remiss och den skrivningen skall slutligt fastställas i september så måste i närtid något enhetligt utkristalliseras.
Det skall ske genom en intensifierad debatt, och där är det en fördel med att de partipolitiska låsningarna ännu inte gjorts. Hela grundkonceptet justeras nämligen efterhand och därför är det olyckligt att redan nu benhårt slå fast en linje, oavsett om det är något av ytterligheterna man förespråkar, det vill säga Gotland som en egen liten enhet i ett mer storregionaliserat Sverige eller som helt avlövat och en obetydlig del i en storregion.
Jag är i dagsläget inte beredd att ge ett detaljsvar på min personliga inställning, mer än att det måste till någon lösning där Gotland ges vissa speciallösningar.