Inom ramen för utmaningsrätten oktober 2009, inkom företaget Unilabs med en utmaning avseende laboratorieverksamheten vid Visby lasarett. Dåvarande nämnden beslutade uppdra åt förvaltningen att genomföra en konkurrensutsättning. Ett arbete påbörjades men som nu har stoppats av goda skäl.
Det gör skillnad vilken politisk majoritet som styr regionens hälso- och sjukvård. Förhoppningsvis en skillnad som gör att gotlänningarna i valet 2014 väljer att behålla Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i majoritet.
Laboratoriet vid Visby lasarett
Det senaste exemplet på skillnader i den politiska ledningen är den nya majoritetens beslut att avbryta arbetet med att konkurrensutsätta laboratorieverksamheten vid Visby lasarett. Det finns starka skäl till det. Moderaterna och Centerpartiet ville fortsätta arbetet mot en privatisering.
Majoritetens beslut grundas främst på följande saker. Det finns inga tydliga faktorer som pekar på att Gotland vid en privatisering skulle få en billigare och bättre laboratorieverksamhet än idag. Att genomföra en upphandlingsprocess är en mycket resurskrävande uppgift, som på goda grunder dessutom skulle orsaka oro i verksamheten. Samtidigt har en mycket omfattande organisationsförändring startats upp på Visby lasarett, sannolikt den mest omfattande på årtionden. Den berör påtagligt alla anställda som förväntas vara delaktiga och engagerade i förändringsarbetet.
Vän av ordning kan nu invända; organisationsförändringar, är det inte det man ständigt har hållit på med på lasarettet? Ska personalen aldrig få arbetsro?
Våra anställda får arbetsro
Därtill pågår ett stort besparingsprogram som har och kommer att få stora konsekvenser för hela förvaltningen, inte bara detta år utan även kommande år. I ett mycket ansträngt personalläge beslutade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att stoppa upphandlingsprocessen och att det nu är viktigt att ge förvaltningsledning och våra anställda en viss arbetsro.
När man som politiker ser att regionens sjukvårdsanställda har en pressad arbetssituation måste man dra i bromsen, och säga nej till nya arbetsuppgifter som inte är absolut nödvändiga. Därför valde majoritetspartierna att prioritera bort arbetsuppgiften att förbereda en omfattande upphandlingsprocess. En så omfattande upphandlingsprocess som skulle kunna resultera i att laboratorieverksamheten privatiseras kan orsaka störningar i den påbörjade organisationsförändringen. Laboratorieverksamheten är central i regionens vårdkedja. Avdelningen har ett 40-tal anställda biomedicinska analytiker. De ansvarar årligen för cirka 400 000 laboratorieprover.
Fungerar så bra i dag
I den stora utredningen "Ekonomi i balans" (december 2010) konstaterar de båda konsulterna att arbetet vid Laboratoriemedicinskt centrum: "de senaste åren har det bedrivits ett systematiskt och imponerande arbete."
Man skriver vidare: "hela denna utvecklingsprocess med kompetensstegar, rotationstjänstgöring etcetera förefaller väldigt systematiskt och bör kunna utgöra exempel när motsvarande arbete ska inledas inom öppen- och slutenvård."
Ett utmärkt arbete utförs således. Ett arbete som naturligtvis kan effektiveras och utvecklas ytterligare. Varför ändra på något som fungerar så bra? Ideologiska motiv att privatisera?