Starka skäl till protest
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi får inte heller glömma bort att turtätheten och möjligheten att åka fram och åter samma dag har enorm betydelse för öns näringsliv och idrottsrörelsen.
Det är ju faktiskt så att resandet har ökat genom de goda färjeförbindelser. Däremot har besöksnäringen tappat lite de senaste åren. Höjda färjepriser skulle slå hårt mot både det vanliga resandet och mot besöksnäringen.
Chockprishöjningen med 30-45 procent skulle slå hårt mot besöknäringen. Den drar in cirka 1,3 miljarder kronor varje år till Gotland. Om färjeprishöjningen leder till en minskning med tio procent, så innebär det att 130 miljoner kronor förloras varje år. Och 130 miljoner kronor motsvarar kostnaden för cirka 200 jobb. Prishöjningarna innebär en stjärnsmäll för öns besöksnäring.
Många mindre företag i besöknäringen skulle få lägga ner om resekostnaderna ökar med 30-40 procent. Många har redan idag små marginaler, som gör dem mycket sårbara. Bättre färjetrafik och lägre biljettpriser kan ge dem en knuff uppåt och leda till att de vågar anställa någon till. Chockprishöjningen det motsatta.
Det finns faktiskt rätt många som idag arbetspendlar till och från ön. Dyrare resor skulle tvinga dem flytta från ön och bidra till befolkningsminskning. Och många som idag bor på fastlandet, men jobbar tre dagar i sin stuga skulle inte flytta hit permanent. De skulle flytta tillbaka till fastlandet.
Säkert fattar de flesta i regeringen och riksdagen dessa oerhörda konsekvenser för Gotland om chockprishöjningen och bortfallet av 200 turerna genomförs. Men det är viktigt för gotlänningarna att tydligt klä konsekvenserna i ord. Det får inte råda något tvivel om att det blir ett dråpslag mot Gotland om försämringen genomförs.