En bankskatt ska finansiera höjningen av anslaget till försvaret med fem miljarder kronor till totalt 69 miljarder sista året denna mandatperiod. Det meddelade finansminister Magdalena Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist, båda (S), lördag 31/8. 

C och L har tidigare varit tveksamma till införande av en finansiell avgift, bankskatt. Men nu har de gått med på att införa den som finansiering av första steget av fyra, på fem miljarder kronor i varje steg. Detta för att höja anslaget till försvaret 2022 till 2025 så det blir 84 miljarder sista året. Hur de tre senare stegen, på sammanlagt 15 miljarder kronor, ska finansieras är inte bestämt. 

Att försvarsanslaget ska höjas till 84 miljarder kronor 2025 är beslutat nu. Men hur är inte bestämt. Bara första steget, som avser innevarande mandatperiods sista år, 2022, är beslutat. 

Ytterst är det en majoritet som riksdagen får efter valet 2022 som anslår anslaget till försvaret för 2023 i sin budget för det året. Det kan bli en annan konstellation av partier än de som bildar regering efter valet 2022. 

Vi såg att det blev så efter valet 2018, då M och KD:s budget, inte regeringens, antogs i riksdagen.

Jag tycker att försvaret ska stärkas på det sätt som försvarsberedningen föreslår, som kommer att kosta 84 miljarder kronor 2025. Men alla de pengarna anser jag måste komma genom höjda skatter. 

Den värnskatt som enligt januariavtalet ska avskaffas 2020 och som nu ger sex miljarder kronor per år kunde behållas. Då skulle det finansiera ett av de tre återstående stegen i försvarets anslagstrappa. 

För återstående två stegs tio miljarder kronor skulle sådant som återinförd förmögenhetsskatt, eller höjd fastighetsskatt (heter nu fastighetsavgift, statligt beslutad men kommunalt uttagen), kunna användas.

Ytterligare höjda försvarsanslag, de 15 miljarderna 2023 till 2025, bör inte tas av den ekonomiska tillväxtens så kallade reformutrymme. De resurserna måste gå till de behov som finns i offentliga välfärden. 

Det gäller särskilt de verksamheter som är i kommunernas och landstingens (regionernas) regi. Även rättsväsendet med polismyndigheten behöver mer resurser. 

Skattekvoten är nu 43,5 procent av bnp, landets producerade varor och tjänster per år. Alliansregeringens sista år var den en procentenhet lägre. 

Men i nästan tre årtionden, 1976 till 2005, var den i snitt nästan 49 procent. Det var då mellan två och tre procent av bnp gick till försvaret mot en procent i fjol och förfjol. 

Ska försvaret ha mer pengar måste några skatter bli högre än vad de är nu.