Stora kunskapsbrister efter gymnasiet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu för att vända trenden har ett antal naturvetenskapliga utbildningar, som vid Linköpings universitet, tagit bort den särskilda behörigheten på miljövetenskapliga programmet. Anders Flodström, universitetskansler, ser du något problem med att behörighetskraven på högskolan anpassas till studenternas kunskaper?
- Lärosätena avgör vad studenterna behöver för kunskaper. Sedan utvärderar vi alla högskoleutbildningar. Vår uppgift är att se till att kvalitén är den rätta. Men det måste vara lärosätena själva som bestämmer vilka kunskaper studenterna behöver.
Urholkas inte utbildningen och i förlängningen examensvärdet om det krävs olika förkunskaper för samma utbildning på olika lärosäten?
- Utbildningen kan ju skifta, men leder det fram till samma examen ska de mål som finns fastställda uppnås, det kan de inte komma undan.
- Motivationen spelar en stor roll i sammanhanget, kanske lika stor roll som vilka kunskaper man kommer med. Men det finns gränser för vilka kunskaper man måste ha. Universiteten har ansvaret att göra den bedömningen själv.
- Men ett problem som vi har är att det är en snårig väg med behörigheten för de som ska läsa teknik senare.
Hur är det snårigt?
- Det krävs ett stort rådgivningsarbete av föräldrar och studievägledare. Ganska tidigt i livet så är man tvungen att bestämma sig för vad man vill ägna sig åt.
Det är inte bara i de naturvetenskapliga ämnena som förkunskaperna är bristfälliga. Lärare i moderna språk och svenska vittnar om att dagens högskolestudenter är sämre förberedda för högskolestudier och behöver allt mer stöd.
- Jo, det finns många diagnostiska prov som bekräftar detta. Vi har expanderat utbildningssystemet under många år, och vi har helt klart andra studentkategorier idag än tidigare. Det är en orsak.
- Det skulle behövas en starkare dialog mellan universitet och gymnasieskolan om hur man utvecklas och om hur man undervisar för att komma tillrätta med detta.
Ser du något negativt med den genomströmningsprincip som tillämpas idag, där universitet och högskolor får betalt för varje student som tar sig igenom utbildningen?
- Min uppfattning är att vi har en stark kvalitetskultur på svenska universitet. Jag kan inte ens tänka mig att de matematiklärare som undervisar på exempelvis ingenjörsutbildningarna skulle sänka sina krav, de är oberoende av universitetsledare.
- Däremot kommer kvalitetskulturen bli ännu starkare med det nya utvärderingssystem som är på gång, som fokuserar på resultaten av utbildningarna och direkt mäter prestationer. Tidigare har man tittat mer på förutsättningar för en viss utbildning.
Hur ska man stötta ämnen som utgör den klassiska humanismen och naturvetenskapen?
- En oerhört viktig och svår fråga. Det finns ju en naturlig ekologi i kurser och ämnen. Arter uppstår och arter dör. Ett drastiskt exempel är vad som skett i och med it- och datavetenskapens introduktion. När kunskapsutvecklingen går framåt i vissa områden, så får vi problem med andra ämnen, som latin till exempel.
- Många av oss köper inte argumentet att så länge ämnet finns i Europa så räcker det. Vi behöver ha det hos oss också, det handlar om bildning och kulturarv. Regeringen har fått propåer att skydda sådana miljöer resursmässigt, men hittills har man varit avvaktande. Man vill inte öppna en dammlucka för allt annat som i så fall också kan tänkas behöva skyddas.