Storbritannien delas upp
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Och i maj väljer skottarna ett eget parlament. De brittiska öarna splittras upp i sina etniska och religiösa beståndsdelar.
Utvecklingen kan te sig otidsenlig, ligger ändå på något sätt i tiden. Globaliseringen hoppar över de gamla nationsgränserna och skapar nya väl så livskraftiga enheter. Vi påminns om att nationalstaterna inte alltid är så sammansvetsade som vi inbillat oss.
Freden på Nordirland
När hoppar Skåne av från Sverige och ansluter sig till det närliggande Danmark? Ekonomiskt är det på god väg redan. Vad betyder över huvud taget nationsgränser i ett alltmer sammanhållet Europa?
Tony Blair kommer säkert att ta åt sig äran av att protestanter och katoliker i Nordirland slutar att trakassera och ta livet av varandra. Om de nu gör det; försoningsprocessen är kantad av bakslag. Blair var pådrivande i början, men sedan tog Irakkriget det mesta av hans kraft och intresse.
Ska några gottskrivas freden på Nordirland är det den irländske premiärministern Bertie Ahern och - EU. Ahern har hållit tillbaka den irländska nationalismen och dämpat de nordirländska katolikernas förväntningar på en anslutning till Irland. Det har han kunnat göra på grund av Irlands närmast exempellösa ekonomiska framgångar, som i sin tur beror på medlemskapet i EU. Vad som nu återstår är att inlemma det krigshärjade Nordirland i den europeiska ekonomin och se till att "Ulster" får investeringar och sysselsättning.
Orättvisor och fattigdom
Bakom de religiösa motsättningarna ligger inte bara religiös fanatism (som varit värst på den protestantiska sidan), utan framför allt sociala orättvisor och en utbredd fattigdom, särskilt bland katolikerna.
Skottarnas självstyre har en liknande bakgrund. Visst finns det en skotsk identitet, men det är inte i första hand den utan en känsla av att av vara ekonomiskt förbisedda som gör att skottarna i fortsättningen vill styra sig själva.
Men planerna på självstyre har samtidigt uppmuntrat de skotska nationalisterna, som enligt opinionsmätningarna kommer att bli det största partiet i Skottlands parlament. Det är ett ännu ett problem för Labour, som hittills varit det dominerande partiet i Skottland, och för Blairs kronprins Gordon Brown, som själv är skotte.
Skulle nationalistpartiets framgångar hålla i sig i de brittiska parlamentsvalen om några år kan Brown inte ens vara säker på att få behålla sin egen parlamentsplats.
Det här är särskilt bekymmersamt för Brown med tanke på att Labour inte heller har majoritet i England. Det kan alltså hävdas att Storbritanniens näste premiärminister inte har något av länderna bakom sig.
Skottar styr England
Samtidigt pågår en kampanj mot vad som befaras bli ett skotskt styre av England. Förutom Brown är inrikesministern John Reid och den tippade nye finansministern, Alistair Darling, skottar.
Brown har sett sig nödsakad att hålla en serie tal om "brittiskhet" för att visa sin lojalitet mot unionen. Så kan alltså nationella motsättningar spelas upp inom ett väletablerat europeiskt land år 2007.
Stater i inre sönderfall, brukar behöva yttre fiender för att hålla ihop. Just nu är Storbritannien inblandad i en livsfarlig konfrontation med Iran om en grupp tillfångatagna matroser.
Det enar för tillfället britterna, samtidigt som dessa är djupt oense om hela insatsen i Mellanöstern. Det är inga små problem engelsmannen Tony Blair om några månader överlämnar till skotten Gordon Brown att försöka reda ut.