Strandskydd med förnuft
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det här är en stor besvikelse för många runt om i landet som vill bygga nära vatten. I Sverige finns det över 38 000 mil stränder. Då räknas kusten, sjöarna och vattendrag som är bredare än sex meter (de stora älvarna och åarna). Bara tio procent av den här strandlinjen, som motsvarar nästan tio varv runt jorden, är bebyggd. Det borde alltså i det glesbebyggda Sverige gå att lätta på reglerna för strandskyddet utan att inskränka nämnvärt på möjligheterna att utnyttja allemansrätten.
Endast 61 kommuner
Så ser inte Naturvårdsverket eller miljödepartementet på saken. Visserligen ska det bli lite lättare att bygga strandnära i tätorterna i 61 kommuner. Det handlar i huvudsak om Norrlands inland samt ett fåtal kommuner i södra Sverige, främst Småland och Dalsland. Men i övrigt blir reglerna striktare och länsstyrelsernas makt större.
I debatten tidigare har flera statsråd antytt att det skulle bli lättare att bygga strandnära. Därför är besvikelsen stor över miljödepartementets förslag. Småkom, samarbetsorganisationen för de mindre kommunerna, liksom Folkrörelserådet hela Sverige ska leva underkänner definitivt förslaget.
Det är helt fel att införa nya regler för bara 61 av landets 290 kommuner. Det är också fel att det i dessa kommuner ska bli lättare att bygga bara inom planlagda områden, alltså i tätorter. Det är på landsbygden som flexiblare regler skulle kunna få störst betydelse och leda till minst negativa konsekvenser. Att flexibiliteten bara ska gälla permanentbostäder och inte fritidshus är också tveksamt, eftersom många fritidshus så småningom förvandlas till åretruntbostäder.
De stränder det handlar om är sjöar och vattendrag. För kusten föreslås inga lättnader. Det är förnuftigt. Opåverkade kuster finns det inte för många. Snarare borde tillämpningen i framförallt Stockholmsregionen skärpas, eftersom dispenserna från strandskyddet har varit relativt fler i många Stockholmskommuner än i övriga landet.
De 61 kommuner som ska få flexiblare regler har dels låg andel redan bebyggd strand, dels minst 50 meter obebyggd strand per invånare inom kommunens gränser. Med helt kommunbaserade begränsningar blir det ganska slumpmässigt vilka områden som omfattas av de flexiblare reglerna. Det rörliga friluftslivet känner ju inte kommungränser på det viset, och det vore mer förnuftigt att låta större sammanhängande områden omfattas av gemensamma regler. Det är egentligen bara storstadsområdena och enstaka andra bygder som verkligen är överexploaterade.
Villkoret för att få göra undantag från strandskyddet i de 61 kommunerna är att "åtgärden tillgodoser angelägna allmänna intressen som inte kan genomföras utanför strandskyddsområdet". Det kan bland annat handla om att tillgodose regionens eller kommunens utveckling. Sådana angelägna intressen finns i lika stor utsträckning i de andra 229 kommunerna.
Möjlighet att påverka
En helt fri rätt att bygga nära vattnet vore inte bra ens i glest bebodda bygder. En förändrad strandskyddslagstiftning bör istället bygga på att områden där det ska vara möjligt att bygga strandnära anges i den kommunala översiktsplanen, liksom områden som ska skyddas från bebyggelse. Därmed kommer strandskyddet in i den normala planprocessen, som ger olika intressenter, såväl medborgare som myndigheter, möjlighet att påverka utvecklingen.
Förhoppningsvis påverkas regeringen av remissbehandlingen. Annars bör alliansen enas om ett gemensamt vallöfte att göra strandskyddsbestämmelserna mer flexibla i hela landet.