Ledare: Högerkrafterna i USA vill att färre kan rösta

I Kuba har det varit protester mot landets styre. Kuba är en diktatur, en kommunistisk sådan, och bör inleda en process där landet blir en demokrati. Förhoppningsvis blir våldet så litet som möjligt och kanske kan en demokratisk utveckling påbörjas.
USA är en väletablerad demokrati. På ett sätt är landet en äldre demokrati än Sverige. Men i praktiken har landet i många delar, särskilt i södern, varit demokratiskt bara sedan slutet av 1960-talet efter att en lag om rösträttigheter genomfördes under presidenten Lyndon B Johnson. 
Före dess hindrades många svarta medborgare att rösta i delstater i södern. USA är en federation av delstater och dess vallagar är en kombination av delstatliga lagar och lag på nationell nivå. På den senare anges rösträtt i generella termer. Men delstaterna utformar detaljerna i hur röstningen genomförs.   
Det gäller allt, från hur valkretsar och valdistrikt ska se ut i geografin, mängden vallokaler i olika delar av delstaten, vilken typ av identitetshandlingar som anses godkända, tider för förtidsröstning och en del till.
Utformningen av reglerna för röstning har politiserats mycket de senaste 20 åren. Högerpartiet Republikanerna har drivit det. Det finns flera exempel på hur de utformat valkretsar så de ska få majoritet i delstaten i fråga trots en minoritet av rösterna.   
I USA har i de senaste valen röstningen blivit så att nästan bara vita, runt 60 procent av dem, röstar på Republikanerna. En stor majoritet av färgade väljare röstar på Demokraterna. Det gäller nästan alla svarta, runt 70 procent av de från Latinamerika och drygt 60 procent av de med asiatisk bakgrund. 
De svarta är runt 13 procent av USAs väljarkår. De från Latinamerika är nästan lika många. I vissa stater är de svarta en stor del av väljarkåren. I Mississippi och Alabama är de nästa 40 procent. De med latinamerikansk bakgrund är klart över 13 procent i de stater som har gräns mot Mexiko. 
Om det är lätt att rösta, genom att det är lätt att registrera sig som väljare, en lång förtidsröstning, många vallokaler och de är öppna längre, många sorters ID-kort är giltiga för att rösta och så vidare kommer fler väljare som är färgade att rösta. Det gynnar Demokraterna. Det har Republikanerna insett. Därför försvårar de röstning för då minskar valdeltagandet främst bland väljare som är färgade.
I Texas försöker den republikanska guvernören och det partiets majoritet i delstatsparlamentet att genomföra sådana försvårningar. Demokraterna är emot. De är 67 av 150 i Texas parlament. Men om de uteblir kan nya valregler inte röstas igenom eftersom minst 100 ledamöter av 150 måste närvara. Republikanerna är 83. Demokraterna har begett sig till huvudstaden DC för att närvara i samtal om rösträttsfrågor.
Det är en obehaglig utveckling i USA att Republikanerna försöker begränsa röstningen och därmed demokratin till sin fördel.