Sura väljare i USA till val i höst
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Till detta kommer lokala folkomröstningar, ofta inspirerade av partierna för att locka sympatisörer till valmaskinerna.
Republikanerna brukar köra fram förslag ägnade att undergräva religionsfriheten i USA, hjärtefrågor bland Bushs högerreligiösa stamkunder.
Republikanerna har majoritet i kongressens båda "kamrar", men både statistiken och humöret i nationen talar för att de får svårt att hålla ställningarna.
Sura på Bush
Det parti som håller Vita huset går nästan alltid tillbaka under presidentens andra valperiod. I år är dessutom de amerikanska väljarna ovanligt sura, på tillvaron i allmänhet och sin president i synnerhet.
Mindre än en tredjedel av amerikanerna tycker att landet leds i rätt riktning medan två tredjedelar tycker att landet är på fel spår. Bara fyra av tio väljare tycker att presidenten gör ett bra jobb, medan sex av tio underkänner hans fögderi.
Nu är det ju inte presidentval, men presidentens impopularitet smittar av sig på de republikaner som ska möta väljarna om två månader. Det är inte längre någon självklarhet att ett besök av presidenten välkomnas i de lokala kampanjerna.
Clinton lär ha myntat uttrycket "It?s the economy, stupid!". På papperet går USA:s ekonomi bra just nu, men vanliga amerikaner upplever inte att de fått det bättre.
Bensinprishöjningarna, som alltfler kopplar till Bushs felslagna krigsäventyr i Mellanöstern, gräver ett djupt hål i hushållskassan.
Klyftorna ökar
Till detta kommer att inkomstskillnaderna ökar i USA, delvis som en följd av tekniska förändringar, delvis som resultat av Bushs skattepolitik.
De rika har blivit rikare, de fattiga har hamnat ännu mer på efterkälken. Problemen på arbetsmarknaden skylls delvis på immigrationen från Latinamerika, som administrationen vill stoppa med ett långt stängsel mot Mexico och militär längs gränsen.
Normalt spelar utrikespolitiken ingen större roll i amerikanska kongressval. Amerikaner i allmänhet har en ganska vag uppfattning om världen utanför USA och faller lätt för patriotiska paroller.
Det kostar ju heller inte något för personlig del. USA har inte längre värnplikt; krigstjänsten utförs av ungdomar från landets fattigare skikt som inte ser några andra möjligheter att få utbildning och jobb.
Men nu verkar i alla fall Irakkriget vara på väg hem till USA. Medan bortåt 75 procent applåderade invasionen av Irak, är nu 60 procent mot kriget.
Det är inget tvivel om att republikanerna kommer att få betala för Bushs militära och utrikespolitiska bakslag i höstens val. Motgångarna i Afghanistan och den USA-stödda invasionen av Libanon har spätt på missnöjet.
Missnöje med kriget
Men demokraterna sliter också med Irak. Deras ledare begick 2002 misstaget att rösta för kriget, trots en stark opinion mot kriget bland de demokratiska väljarna och även i kongressen.
Hillary Clinton sällade sig tyvärr till hökarna, för att inte framstå som en svag presidentkandidat (och tänkbar överbefälhavare) 2008.
Idag försöker hon övertyga väljarna om att det var rätt att gå i krig; felet är att Bush skött kriget så oskickligt.
Demokraterna har ändå goda chanser att beröva republikanerna den majoritet som de haft i "Huset" sedan 1994.
Skulle de få kontrollen i senaten också, har de slagit undan benen för krigspresidenten, som ändå är en "lam anka" med tanke på att han inte kan återväljas.
Det finns hopp om bättre tider för USA - och världen.