Efter valet 1973 var det lotten som avgjorde besluten i riksdagen. Det rådde jämviktsläge, 175 röster för de röda och 175 röster för de blå. Så det blev lite si och så med besluten.
Det var väl inte så där jättebra. Frågan är om det är så särskilt mycket bättre nu. Då visste man i alla fall att det var lotten som avgjorde men vad är det som avgör besluten idag?
All offentlig makt i Sverige utgår från folket står det i Regeringsformen. Och nu har folket ställt till det. Inget block fick majoritet och ingen vill regera med Sverigedemokraterna (SD), så det blev omöjligt att klara av den sjätte paragrafen i Regeringsformen, den om att det är regeringen som ska styra riket.
För att riket ska kunna styras tillkom Decemberöverenskommelse (DÖ). Men den är odemokratisk menar motståndarna.
Man ska inte hindra SD som har 13 procent av rösterna att få inflytande. För hela idén med DÖ var att hålla SD borta från makt och inflytande. Känslorna äro upprörda framförallt hos Moderaterna.
Tur då att de som vill se DÖ dö inte bor i Storbritannien. För där har de ett helt valsystem som går ut på att hålla partier borta från inflytande.
Ukip som är en slags motsvarighet till SD fick 13 procent av rösterna. Men de fick bara en plats i parlamentet.
För att ge dem detta begränsade inflytande krävdes ingen DÖ. Att begränsa inflytandet för Ukip och ge hela regeringsmakten till Tories som bara fick 34 procent av rösterna fixar det brittiska valsystemet på egen hand.
Premiärminister David Cameron hyllas för sin valframgång och slipper bilda regering med något annat parti. I valet fick Socialdemokraterna 31 procent av rösterna.
Ingen hyllade Löfven och 31 procent räcker inte lika långt som i Storbritannien.
Inte ens när (S) plussade på med MP:s 6,8 procent fick vi en regering som kan styra landet. Men det är trots allt viktigt att Sverige kan styras säger alla. Fast vem det är som styr är lite oklart.
DÖ ser till att regeringen får igenom sin budget. Så länge det handlar om pengar kan regeringen styra riket.
Men handlar det inte om pengar då är det slut med styrförmågan. Då slår majoriteten i riksdagen till. SD och alliansens styrverktyg heter tillkännagivanden. Just nu finns det över 100 sådana.
Ett tillkännagivande är en politisk markering, inget annat. Men det blir ett himla liv om inte regeringen kan förklara varför de inte gör som riksdagsmajoriteten tycker.
Regeringen lär få fullt upp med att klura ut hur de ska hantera det som en majoritet i riksdagen vill göra men som de själva inte vill.
Så vem det är som styr eller inte styr får vi väljare rikliga tillfällen att grunna på fram till nästa val.