LEDARE: Svenska idoler kan inte räkna

vi blivit varse att det inte är så bra ställt med ungas kunskaper. Vi har halkat efter på många områden, matematiken är ett. Och det räcker inte med att konstatera att vi internationellt inte står oss lika bra som förr i världen. Förklaringar och orsaker måste utredas för att någon förändring ska kunna ske.

studie om de dåliga skolresultaten välkommen. Men inte rolig läsning. Dels går orsakerna till dåliga resultat på gymnasiet att finna så tidigt som i grundskolan och dels handlar det om en avsaknad av motivation som sträcker sig långt utanför klassrummets väggar.
I lågstadiet får svenska elever lära sig att räkna utan tillräcklig undervisning i när olika matematiska metoder tillämpas och varför. Istället för att fördjupa elevens förståelse för ämnet fokuserar man i hög grad på proceduren "räkna". Det innebär att eleverna lär sig olika tekniker men saknar relevant kunskap om när och på vilket sätt man använder vad.

inte ensamt om en procedurinriktad undervisning, flera internationella forskare har varnat för vad det i längden leder till.
"Konsekvensen av en procedurellt inriktad undervisning är att eleverna kommer att lära sig en massa isolerade detaljer utan inbördes sammanhang. Om då uppgifterna är tillrättalagda så kan det verka som eleverna klarar sig bra men så fort uppgifterna avviker från invanda mönster misslyckas eleverna" (ur Skolverkets studie).

att engagemanget utanför skolan saknas får det förödande konsekvenser för en litet land som vårt.
För att få förståelse krävs att man avsätter tid och tålamod. Också efter skoltid, trots att det inte finns någon uttalad läxa så måste man öva, öva, öva. Det är inte särskilt svårt att föreställa sig att elever i Hong Kong och Taiwan, som gör bättre ifrån sig, ägnar stor del av sin fria tid åt just det. Man kan anta att de värdesätter lärandet på ett annat sätt än många svenska elever - som i likhet med sina föräldrar, räknar in hur många timmar kompledigt det går att ta ut efter arbetsveckans slut - inte förmår.

har vant oss vid en vardag med mat på bordet, en skola som uppmuntrar men inte ställer krav och en rolig fritid. Och vem behöver behärska matematiska variabler om man tänkt sig en Idol-karriär?
Förhoppningsvis får Skolverkets slutsatser om orsakerna tillräckligt med utrymme i skoldebatten. Risken med att inte ta orsakerna på allvar är att inget förändras. Det handlar lika mycket om att värdera förståelsen av matematiska begrepp som det välstånd vi dagligen tar del av. Om vi vill behålla det senare, så är det på tiden att vi försöker hålla jämn takt med de som till skillnad från oss, inte haft tid eller möjlighet att sitta vid tv:n nästan tre timmar om dagen som genomsnittsvensken gör. Bara de sex minuter som tv-tittandet ökade med under 2009 skulle räcka en bit på vägen, om de under skolåren lades på matematik.

Ledare: Svenska idoler kan inte räkna