Sverige är ingen förbundsstat
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Såväl Ansvarskommittén som Grundlagsutredningen har till uppgift att se över den svenska demokratiska organisationen, och därför är debatten om maktfördelningen mellan staten, regionerna/länen och kommunerna högaktuell. Fler borde engagera sig i den.
Ny författning
Centerpartiets Högskoleförbund har därför gjort en förtjänstfull insats genom att på egen hand utforma ett förslag till ny författning. Förslaget innebär att Sverige ska göras om till en förbundsstat av tysk modell, där landskapen (inte länen) är utgångspunkten när delstaterna ska bildas.
Centerpartiets skiss till hur den regionala nivån ska stärkas utgår från de att nuvarande länen ska göras om till färre och större regioner med Västra Götaland och Skåne som modeller.
Första kammare
Någon förbundsstat ska Sverige inte bli enligt centerpartiet, även om tanken är att riksdagen ska kompletteras med en första kammare där regionerna är representerade med uppgiften att bevaka att staten inte kör över det lokala beslutsfattandet.
Men i övrigt fullföljer centerpartiet tankarna om decentralisering av ansvar från staten till regionerna och kommunerna och föreslår också grundlagsfästa begränsningar av statens möjligheter att styra över områden där kommunerna eller regionerna har ansvaret.
Att det inte är någon enkel process visas av att i centerpartiets stämmobeslut ingår bland annat att staten ska stifta rättighetslagar på till exempel skolans område eller inom socialtjänsten.
Utkräva rättigheter
Medborgarna ska kunna gå till domstol för att av kommunerna kunna utkräva sina av staten beviljade rättigheter. En sådan regel innebär ingen förstärkning av det lokala självstyret. Med ett federalistiskt synsätt måste staten garantera det riksdagen beslutar, medan kommunerna bara behöver utföra det som beslutas i kommunerna.
Centerpartiets Högskoleförbund har också i sin nya debattidskrift Rådslag låtit regionalism vara tema för nummer 3, som kom ut i början av sommaren.
Regional debatt
Typiskt för den regionala debatten är att av de tre inläggen har två skrivits av skånska debattörer medan det tredje skrivits av centerpartiets representant i EU:s regionkommitté Kent Johansson.
De skånska representanterna utvecklar tankar om olika kulturer i olika regioner i landet och vill inkorporera Halland och Blekinge i sitt "Skåneland", trots att mycket få hallänningar känner någon gemenskap med Skåne. Carl Bildt känner sig exempelvis som "hallänning, svensk, europé", oklart i vilken ordning, men inte som "skånelänning".
Lokala hembygden
De flesta svenskar känner sig i första hand som svenskar. I andra hand kommer den lokala hembygden snarare än kommunen, länet eller landskapet. Ibland är det inte ens bostadsorten utan föräldrarnas hembygd som man identifierar sig med.
Sverige är en enhetsstat, inte bara därför att Gustav Vasa formade en effektiv central förvaltning. Sverige har inte, som Tyskland, slagits ihop av många självständiga stater och har inte, som Spanien eller Belgien, inom gränserna haft många olika språkliga och etniska grupper.
Olika grupper
Ända fram till de senaste decennierna var Sverige, med undantag för samerna, en språkligt och kulturellt homogen stat. Det under senare år växande antalet invandrare består av många olika grupper spridda över hela landet och utgör därför inget underlag för någon delstat. Det finns alltså inga vare sig historiska eller kulturella skäl för att bilda förbundsstater.
Därför bör debatten inrikta sig på att konkretisera ansvarsfördelningen mellan lokalt, regionalt och centralt i syfte att utforma en decentraliserad samhällsbildning. Någon förbundsstat är Sverige inte och bör inte heller bli.