Sverige, en liten kommun i vÀrlden
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag tar det frÄn början.
PÄ onsdagsmorgonen lyckades de borgerliga partierna och miljöpartiet driva igenom lagÀndringar pÄ skolomrÄdet utan regeringens medverkan; socialdemokraterna fick för ovanlighetens skull se sin skolpolitik nedröstad av en majoritet. En direkt effekt av det Àr att kommunerna frÄn och med 1 juli inte lÀngre kan neka nÄgon att etablera en förskola utan motivering.
NÄgra timmar senare, pÄ onsdagskvÀllen, talade Carl Bildt i Riksdagshusets förstakammarsal om handlingsfriheten för en liten stat i globaliseringens tid. Han var inbjuden av Ohlininstitutet för att hÄlla dess Ärliga WibbleförelÀsning. Naturligt nog nÀmnde Bildt erfarenheter frÄn tiden som statsminister i den borgerliga regeringen 1991-1994, i mÄngt och mycket en brytningstid. Europeiseringen och globaliseringen började göra sig gÀllande pÄ allvar. Det var krisÄr, men Àven nyskapande Är.
Just förskolan Àr ett illustrativt exempel pÄ hur annorlunda Sverige var under 1980-talet. Carl Bildt nÀmnde hur det privata dagiset Pysslingen utsÄgs till mÄltavla för socialdemokratins kamp mot ett systemskifte. Med hjÀlp av sÀrlagstiftning - Lex Pysslingen - och eldande retorik om riskerna att fÄ "Kentucky Fried Children" hade regeringen Palme hindrat privata daghem och fritidshem frÄn att fÄ statsbidrag. Valfriheten skulle kvÀvas i sin linda.
Men parallellt med det dÄ Ànnu sÄ lÀnge ganska framgÄngsrika motstÄndet mot systemskiftet pÄgick ett globalt systemskifte som snart skulle komma att sÀtta sin prÀgel pÄ Sverige. GrÀnserna spelade allt mindre roll för ekonomin och Àn mindre sÄ nÀr Berlinmuren föll och Sovjetunionen kollapsade. AvstÄnden krympte och vÀrlden började snurra fortare.
Carl Bildt menade att utmaningen för den borgerliga regeringen 1991 var att övertyga svenskarna att Sverige Àr en del av Europa. Det gick vÀgen med nöd och nÀppe. Men utmaningen slutade inte med det. I dag Àr den att övertyga svenskarna om att Sverige Àr en kommun i vÀrlden, menar Bildt.
Vilken Àr Sveriges plats?
Det tÄl att tÀnka pÄ. Globaliseringen gör i dag att nationsgrÀnser överhuvudtaget inte spelar nÄgon roll nÀr företag fattar investeringsbeslut. Samtidigt ger sig fler och fler lÀnder in i den globala konkurrensen. Om tio Är kommer 80 procent av vÀrldens vÀxande medelklass att bo i lÀnder som vi för inte sÄ lÀnge sedan kallade u-lÀnder. Vad Àr Sveriges plats i en sÄdan vÀrldsordning? Hur bevarar vi vÀlstÄnd och arbetstillfÀllen?
Ordet pÄ allas lÀppar Àr attraktionspolitik; konsten att locka till sig kapital, direktinvesteringar och entreprenörer och fÄ dem att stanna. Med andra ord att göra Sverige till en lockande kunskaps- och kreativitetsnation som ligger i utvecklingens framkant. DÄ Àr det ett problem att samarbetsklimatet mellan regeringen och nÀringslivet Àr "frapperade uselt" för att citera Bildt. Socialdemokraterna har ju utmÄlat Svenskt nÀringsliv till huvudmotstÄndare i höstens val.
Sverige har surfat pÄ det stora globala systemskiftet och det lilla systemskiftet i Sverige som den borgerliga regeringen inledde, menar Bildt. Det har gjort att ekonomin gÄr bra. Men förnyelsen bromsas i tjÀnstesektorn och de nya jobben Àr för fÄ.
Det hoppfulla Àr att vÀgen framÄt inte Àr höljd i dunkel. Genom att öppna tjÀnstesektorn och de offentliga verksamheterna för konkurrens kan svensk ekonomi fÄ förnyad styrka. DessvÀrre tvekar socialdemokraterna att slÄ in pÄ den vÀgen. Argumenten lÄter ibland förvillande lika dem som anvÀndes för att motivera Lex Pysslingen: vÀlfÀrd, rÀttvisa och varningar för marknadskrafterna. Men en annan dimension har ocksÄ smugit sig in. Efter förra veckans nederlag för regeringens skolpolitik pratar socialdemokraterna om riskerna för att fler religiösa samfund ska starta förskolor. I dagens vÀrld hÄller identitet, inte ideologi, pÄ att bli allt viktigare.
Nya argument, men samma bromskloss. Som tur Àr visade riksdagen - tvÀrt emot alla farhÄgor om att den tappats pÄ makt pÄ grund av globaliseringen - att det gÄr att komma vidare ÀndÄ. Och gÄr det i skolpolitiken sÄ gÄr det kanske Àven pÄ andra omrÄden.