Sveriges Radio vilse på nätet

Politik2007-02-06 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är dystra tider för gotländsk etermedia. Bäst som konkursförvaltaren grunnar över vad som skall göras med Gotlandskanalen, så får Radio Gotland besked om neddragningar från Sveriges Radios styrelse. I lördags skrev GA om hur Sveriges Radio skall spara 100 miljoner kronor i år. Det leder till färre anställda och i värsta fall krympande sändningstider för Radio Gotland. Radio Gotlands kanalchef Helena Bremberg varnade för att det kan bli två timmar mer av rikssändningar i P4.

Därför blev jag förvånad när jag slog upp tidningen Medievärlden och läste en intervju med Mats Åkerlund, chef för SR Nya Medier. Han beskriver hur Sveriges Radio nu skall utmana lokaltidningarna på nätet. Och var kommer pengarna ifrån?
- Vi har inte fått ökade resurser och vi har inga intäktskällor på nätet. Därför måste vi satsa på att få ut det mesta möjliga av det vi har och vi har ett oerhört omfattande innehåll i våra 40 kanaler.

Jag inser att jag är part i målet och kan anklagas för att inte vara trovärdig. Jag jobbar ju för en lokaltidning. Men jag får det helt enkelt inte att gå ihop. Till att börja med förstår jag helt enkelt inte varför Sveriges Radio med hjälp av licenspengar vill slå undan benen för lokaltidningarnas webbsatsningar. Det blir ännu obegripligare när radions satsning på webben, som kostar pengar utan att ge några intäkter, dessutom gröper ur kärnverksamheten. Är det inte illa nog att Sveriges radio fortsätter slösa bort anslaget på att sända digital radio för kråkorna? Nu skapar sig företaget dessutom svängrum för en lokal webbsatsning genom att spara på de lokala redaktionerna. Det är obegripligt.

Det verkar som om Sveriges Radio centralt intresserar sig mer för ny teknik än för sina lyssnare. SR vill inte nöja sig med att sända radio. Hur SR förmedlar information har blivit viktigare än innehållet.
Det kostar att ligga i framkant, sägs det. Men det gör ju inget när någon annan får betala priset.