Sveriges tio år i EU har inte gett speciellt många bestående avtryck
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Efter tio år har dock opinionen accepterat medlemskapet. Under många år visade opinionsmätningarna att en majoritet av svenska folket var negativ till EU-medlemskapet, trots ja-majoriteten i folkomröstningen. Men sedan några år är det en klar övervikt för fortsatt EU-medlemskap, vilket både valundersökningen i samband med euroomröstningen för två år sedan och SCB:s regelbundna mätningar visar.
Värt att notera är att både centerpartiets och kristdemokraternas väljare fortfarande är övervägande negativa samtidigt som miljöpartisterna blivit alltmer positiva. Däremot är uppfattningen om euron fortsatt negativ. En klar majoritet skulle rösta nej i dag liksom för två år sedan.
Efter valet 2010
Därför är det klokt av finansminister Pär Nuder att lova att inte ta upp den frågan på nytt. I en intervju i Svenska Dagbladet nyligen lovar han att frågan inte ska tas upp förrän tidigast efter valet 2010, trots att han själv är missnöjd med att inte få vara med när euroländernas finansministrar träffas före EU:s finansministermöten.
Tio år efter EU-inträdet har SNS låtit några kända debattörer kommentera vad som hänt på dessa tio år. Den sammanfattande slutsatsen i antologin "Tio år i EU" är att "EU-medlemskapet i sig inte på något väsentligt sätt förändrat vare sig den svenska demokratin eller ekonomin". På handelsområdet var effekterna till och med negativa inledningsvis, påpekar Peter Kleen, tidigare generaldirektör för Kommerskollegium.
Det berodde på att Sveriges handelspolitik var mer liberal än EU:s och att Sverige avreglerat jordbruket i början av 90-talet och tvingades återreglera det. EU:s andel av svensk export har minskat de senaste tio åren. Ökningen av direktinvesteringarna kan inte tillskrivas EU-medlemskapet och fördelarna med den inre marknaden kom redan med EES-avtalet som trädde i kraft året före EU-medlemskapet.
Berömma sig själv
Inte heller sysselsättningen har påverkats av EU-medlemskapet, enligt professor Per Lundborg. Euroanslutning hade dock "inneburit mycket större begränsningar av handlingsfriheten och ett ökat beroende av en penningpolitik som Sverige är för litet för att påverka". Den allmänna internationaliseringen har haft betydligt större betydelse för Sveriges utveckling än EU-medlemskapet.
Carl Bildt upprepar i sitt inlägg bara kritiken mot socialdemokraterna för EU-politiken efter medlemskapet men har ingen egentlig analys av vad medlemskapet betytt. Ingvar Carlsson ägnar sig mest åt att berömma sig själv för att ansökan om medlemskap lämnades in men erkänner att framförallt alkoholpolitiken är ett bakslag till följd av medlemskapet. Han betonar att EU måste sluta betraktas som utrikespolitik utan att EU-frågorna måste integreras i riksdagens hela arbete.
Det är riksdagen på väg att göra, och det är klokt. Klokt vore också, vilket Carlsson föreslår, att hålla valen till EU-parlamentet samma dag som riksdagsvalen (om EU-parlamentet överhuvudtaget ska direktväljas). Men så kommer det knappast att bli, eftersom EU-parlamentet slår vakt om sin egen självständiga position alltför starkt.
Nya visioner behövs
Saknas i SNS-antologin gör en analys av någon som röstade nej i folkomröstningen. Varför kunde inte till exempel Maud Olofsson fått ge sin bild av utvecklingen de senaste tio åren. Hon är en av få politiker som fört fram tydliga visioner om hur EU-samarbetet bör utvecklas.
Den debatten är viktig. Det är också nödvändigt med en bred debatt för att brygga över den klyfta mellan en politisk elit och väljarna, som forskarna ser ännu efter tio år.