LEDARE: Tankar om 2000-talets första tio år

Inför årsskiftet skrivs 2000-talets första decenniums historia. En historia som skrivs olika i olika delar av världen och olika för oss alla.
En bild kan vara att i Sverige skrivs om nedmontering av den självklara och stolta välfärden. Att inte längre ha råd med välfärd för alla. Att de fattiga solidariskt får bidra till de rika, för att de skall kunna upprätthålla sin konsumtion, även om den driver landet in i orättvisor och klimatproblem.

Arbetslöshet och utförsäkring
Klyftor som ökar. Arbetslöshet och utförsäkring. Sjukdom får helst inte hindra återgång till arbete. Elever har blivit kunder i sin skola. Sjuka har blivit kunder. Gamla har blivit kunder. Människor är konsumenter, snarare än medborgare.
Leverera och coacher är nyord i tiden, liksom mejl, blogg, Twitter och Facebook. Möten blir virtuella, mobiliga och känsloslöa. Personal i barnomsorg och skola skärs ner, även om besparingen innebär större kostnader i en annan del av systemet. Helheten och allas lika värde kommer i skymundan. Biståndsviljan har minskat. Odemokratiska grupperingar gör sig påminda.
En dyster bild måhända, men sann.Så här skriver Ragnar Thoursie, Palmes favoritpoet på sin tid, i sin nya diktsamling vid 90 års ålder:
Hemtjänsten kallar den gamle kund.
Till kunden säljer man vänlighet,
t.ex. hjälp att dra på byxor à kronor.
En annan del av bilden visar att vi ändå har det bra i Sverige. I västvärlden torde den enskilt största händelsen skrivas September 11. Det osannolika angreppet på tvillingtornen i New York 2001. De två skyskraporna föll ihop som korthus, in i sig själva. Förstummade satt vi framför tv-apparaterna och måste tro våra ögon när flygplanen styrde in i tornen.

11 september och klimatkrisen
Terrornätverket al-Qaida hade lyckats att med minsta möjliga kostnad göra största möjliga skada. Men priset blev för al-Qaidas supportrar stort. Krigen i Irak och i Afghanistan förskräcker. 11 september har påverkat hela 00-talet. Även i Visby tvingas vi numera genomgå grundlig kontroll på väg till Bromma.
Den andra stora händelsen är finanskrisen. Den som utgick från Wall Street i New York, nära de raserade tvillingtornen. Girighetens grymma ansikte grinade mot oss. Detta och effekterna av 11 september fick USA:s förste färgade president ärva. Barack Obama som dock för in hopp till det nya decenniet. Fredspristagare som han är. Det tredje som präglat 00-talet är klimatkrisen. Plötsligt fick världen upp ögonen för detta gemensamma problem. Även om varningslampor har blinkat länge. En miljökatastrof som berör alla på vårt skimrande klot i universum. Mot slutet av decenniet samlade sig världens ledare till åtgärder under en FN-konferens i Köpenhamn. En julklapp som dock inte överensstämde med önskelistan.
Tre stora händelser, särskilt i västvärldens ögon. Dessutom ytterst initierade av den rika världens osolidariska leverne. Men vad tycker en bonde i Bangladesh, ett gatubarn i Somalia, en våldtagen kvinna i Kongo, en indianstam i Amazonas eller en flicka från Moldavien som traffickats till Tyskland? Inget av detta finns i deras värld. För dem gäller att överleva dagen. Så, vad är då stora händelser?

Barn och kvinnor som dör
Eller de 25 000 barn som dagligen dör i sjukdomar som lätt kan botas. Oändligt många fler än som dog i tvillingtornen. Men det föranleder inga upprörda insatser eller vedergällning. Därför att de bara är barn? Eller de kvinnor som dör i barnsäng. Lika många som om en jumbojet skulle störta var fjärde timma dagtid året runt. Apropå flygplan som störtar, in i tvillingtorn eller bildligt med mödrar. Inte en enda svart rubrik.
Så, vad är då stora händelser?
00-talet var orättvist över hela världen. Därför blev decenniet våldsamt och förstärkte utanförskap. Den rika världen har ett stort ansvar. Gemenskap och solidaritet är det enda botemedlet. Rättvisa och omtanke kan ge framtidshopp och rädda planeten.
Hur vill vi skriva 10-talets historia om tio år?

Ledare: Tankar om 2000-talets första tio år