Anonyma partibidrag tillhör en annan era än den vi lever i. Reformer genomfördes för att ordna upp en ålderstigen lagstiftning. Alltjämt kan partier ta emot anonyma gåvor. På grund av tidigare kritik mot partibidragen genomfördes förändringar som infördes 1 april 2014. Sedan dess måste alla politiska partier redovisa partibidragen.
Alla bidrag från privatpersoner som är över ett halvt prisbasbelopp, 22 200 kronor enligt 2014 års nivå, måste därför redovisas tillsammans med namn, även arv och bidrag från företag omfattas. Detta skulle stoppa möjligheterna för att kunna ta emot anonyma bidrag. Men för att undgå redovisningen av namn har anonymiteten kunnat fortgå genom att lämna bidragen till en lokal avdelningar, eller till andra organisationer som tillhör partiet. Anonymiteten upprätthålls dock hela vägen till riksorganisationen.Ändringen fick från början inget stöd från Moderaterna och vår tidigare statsminister, Fredrik Reinfeldt, var den som uttalade sig negativt om att partibidragen inte skulle redovisas med namn eftersom det hängde ihop med valhemligheten.
Moderaterna besinnade sig dock som tur var, och istället för att stödja ett motstånd tillsammans med Sverigedemokraterna, valde man i sista stund att gå på oppositionens linje som innebar att partier som tog emot namnlösa bidrag skulle förlora partistödet. Det intressanta i sammanhanget, är att störst donationer tas emot av de två partier som ursprungligen var emot en lagändring – M och SD. Sammanlagt 60 miljoner kronor enligt Kammarkollegiets senaste statistik. Motståndet mot att redovisa partibidragen är något Sverige tidigare hamnat under lupp för hos Europarådet. Sverige saknade länge lagstiftning om redovisning av donationer till politiska partier och den frivilliga överenskommelse som tidigare existerade mellan majoriteten av riksdagspartierna, bedömdes vara otillräcklig.
Även Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) fann vår lagstiftning bristfällig. Därav anledningen till att vi fick ny lagstiftning på området. Partiernas intäkter på riksnivå ska enligt lagstiftningen därför redovisas årligen till Kammarkollegiet. Ett kryphål som mest troligt kommer att täppas till inom den närmsta framtiden, särskilt också med tanke på det intressanta inlägget på DN Debatt (22/7) av forskare vid organisationen International IDEA. Det nya redovisningskravet är fortfarande efter reformen av det förra, inte tillräckligt. IDEA:s argument där det hänvisas till en helt ny studie från Harvards Electoral Integrity Project, är mycket viktigt med tanke på Sveriges politiska system. Studien visar att valobservatörer från hela världen unisont pekar på en enskild sak som urholkar demokratin och fria val - pengar och makten som följer med dessa över politiken. Något som dessutom ökar på politikerföraktet, ett fenomen som enligt olika undersökningar kontinuerligt ökar i Sverige.
Internationellt sett ligger vi efter med vår lagstiftning. Det vore hög tid att vi täpper till möjligheterna att få in de anonyma bidragen till partierna. Transparens tillhör vår tids ledord när det gäller det mesta, och i framtiden omfattar detta förhoppningsvis även vårt politiska system.