Tid för det "andra" USA
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den demokratiska "tsunamin" gick fram över alla regioner i detta annars politiskt så uppdelade land och svepte bort republikanerna från makten i kongressen (i skrivande stund är det oklart om demokraterna får majoritet i senaten).
Demokraterna erövrade också en rad guvernörsposter runt om i landet, och stärkte ställningen i delstatsförsamlingarna, som står för en omfattande lagstiftning, inte minst på det ekonomiska och sociala området.
Folkomröstning om Bush
Det ökade demokratiska inflytandet ute i landet är också viktigt inför presidentvalet 2008, särskilt i stater där det brukar stå och väga.
Valet blev framför allt en folkomröstning om Bush och kriget i Irak. Båda lika impopulära i dagens USA. Men också om administrationens inkompetens till exempel vid översvämningen i Louisiana, korruptionsskandalerna och maktmissbruket.
Väljarna ville ha en förändring och kastade för säkerhets skull även ut en del republikaner som inte hade något annat på samvetet än att de hade ställt upp för sin president.
När Bush kom till Florida, fick republikanernas guvernörskandidat brått att lägga om sitt kampanjschema så att de två inte skulle synas tillsammans. Bush fick i allmänhet kampanja i republikanska fästen väster om Mississippifloden, där hans partivänner kände sig något så när trygga.
Det är alltså en politiskt mycket försvagad president som nu tvingas samregera med en demokratisk kongress under de återstående två åren.
Vad det kommer att betyda för kriget i Irak är svårt att säga. Demokraterna kräver allmänt en "omläggning" av Irakpolitiken och hemtagning av trupper som inte behövs i landet. Men pacificeringen av Irak går uruselt och kostade bara under oktober hundra amerikanska soldaters liv.
Kriget kan inte vinnas
Irakpolitiken står inför ett sammanbrott och administrationens tal om "seger" påminner alltmer om slutskedet av Vietnamkriget.
Väljarna har redan insett att kriget inte kan vinnas, men även demokraterna går som katten kring het gröt runt frågan.
Det är svårt att se någon annan "omläggning" av Irakpolitiken än ett fullständigt amerikanskt tillbakadragande från landet. Ett sådant kommer, förr snarare än senare. Försvarsminister Ronald Rumsfelds avgång är ett steg i rätt riktning och kan öppna för en snabbare omläggning av Irakpolitiken än som verkade möjlig på valnatten.
Men bakom Rumsfeld står vicepresidenten Dick Cheney, som bara några dagar före valet sa att det var "full fart framåt" som gällde i Irak.
Och full fart framåt betyder ytterligare offrade liv och bortkastade miljarder, som USA kunde använda bättre, till exempel på att ge 50 miljoner oförsäkrade amerikaner trygghet vid sjukdom.
Kanske är det på det ekonomiska och sociala området vi kommer att få se de snabbaste resultaten av maktskiftet i kongressen. USA:s ekonomi har gått bra under de senaste åren, men medelklassen har inte hängt med och de fattiga har blivit fattigare.
Mildra skolkostnaderna
Demokraterna kommer att sätta stopp för nya skattesänkningar för de rika, genomdriva höjda reallöner och ta initiativ för att mildra utbildningskostnaderna, en stor börda för amerikanska familjer.
Fokus kommer att flyttas från att berika de redan rika till att förbättra situationen för amerikaner som har svårt att få debet och kredit att gå ihop.
Inte att undra på att glädjen stod högt i tak på valvakan i amerikanska facket AFL-CIO:s högkvarter intill Vita huset i tisdags.