Bäste Bison,
Jag skriver inga krönikor, det är jag för gammal till enligt chefredaktören för Gotlands Tidningar. Gubbar däremot blir aldrig för gamla att skriva krönikor.
Jag ägnar mig åt att skriva opinions- och faktaartiklar. Det gör jag inte för att roa, utan för att det finns anledning att påminna om uppställda mål i regionen och att det kräver en viljeansträngning hos alla berörda för att komma dit.
Tjänstemän som bromsklossar
Det finns fler än Bisons direktörer som är bromsklossar, när det med lite god vilja skulle kunna skapas arbetsglädje, livsmöjligheter och utveckling. Majstregårdens utbyggnad är ett typexempel på en riktigt rejäl ovilja från olika håll, i stället för att finna på möjliga råd.
Sudret är en bygd i behov av flera former av uppmuntran. Inte bara en utveckling som gynnar Burgsvik och Burgsviks hamn. Sudret har sedan länge en klar och tydlig befolkningsavveckling, men ett alldeles fantastiskt landskap och människor.
Men folket är utrotningshotat. Inte av direktörer utan av tjänstemän. Vi behöver ingen direktörsskräck på Sudret, när det är helt andra krafter i görningen. Det räcker med Henry Lindkvists ständiga ordanden om rysskräck.
Den nya strandskyddslagen kom inte till för att lägga ner glesbygden, som man lägger ner butiker och bensinmackar.
I varje enskilt fall som Länsstyrelsen tänker sig att utöka strandskyddet över 100 meter, är den skyldig att tydligt motivera varför det anses nödvändigt, inte bara lägga kalla handen över landskapet. Det borde alla medborgare kräva.
Dialog med folket från start
Hade fru Landshövdingen följt sin egen rekommendation att föra en dialog med folket från start, hade hon sluppit att börja med be befolkning om ursäkt över att så inte har skett.
Hade det funnits en dialog med den markgrupp, som på ett tidigt stadium tagit fram förslag till olika områden för bebyggelse längs Södra Gotlands stränder, så kan det tänkas att det inte plötsligt skett en för många oförståelig svängning i Hoburgs Hembygdsförening i samma stund som föreningen förra året fick en ny styrelse. Från enade de stod, är man nu inte på fallrepet, men klart splittrade och rent av besvikna på varandra.
Du Bison, som bor mitt i besvikelsens och grämelsens område, kan ta dig tid och förhöra dig om varför Hembygdsförenings styrelse svängde i markfrågan och kolla av om de med sitt ställningstagande är representativa för hembygdsföreningens cirka 400 medlemmar.
Många frågetecken att räta ut
Fråga gärna varför de kört över den markgrupp som arbetat i flera år med att skapa fickor i landskapet, så att människor skall ha en möjlighet att leva och bo kvar.
Fråga samtidigt samtliga styrelsemedlemmar vad de avser med följande arbetsmål som föreningen tagit: "Att samarbeta med kommunala organ och kulturorganisationer inom verksamhetsområdet samt stimulera till initiativ som gagnar bygden och dess utveckling"
Det finns många frågetecken att räta ut.