Det var ett tydligt ideologiskt tal Håkan Juholt höll i lördags vid Olof Palmes Minnesplats på Fårö. Vi är inte så bortskämda med det i vår tid. Men ideologierna som finns bakom flera av riksdagspartierna måste få komma fram. Skäms man för sin historia och den grund man faktiskt står på?
Juholt påminde om att redan 1897 års partiprogram drog upp riktlinjerna för en framtida politik för att hantera orättvisorna i samhället. Ett partiprogram som då särskilde socialdemokratin från de andra partierna. Som förde in solidaritet som ett ledord i politiken. Då sattes välfärdsbollen i rullning.
Ideologierna har förvisso spelat roll och diskuteras under 1900-talet. Vartefter tonades ideologierna ner och Herbert Tingsten ropade uppgivet ut i några uppmärksammade artiklar i DN 1952 att ideologierna är döda.
Men med Palme kom ideologin tillbaks, inte minst i de starka ideologiska talen.
Omtumlande tid
Under senare decennier är man dock beredd att med en suck hålla med Tingsten. Ideologierna tycks döda. Men återuppstod under en kort omtumlande tid med Håkan Juholt som partiledare. Snart återställdes någon slags ordning och mittfåran breddades. Där flyter allt för mycket av politiken fram.
Nu spökar Juholt igen, som med framträdandet på Fårö. Det är nog inte så dumt egentligen att ha en stark ideologisk retoriker som reser runt och agiterar och lägger en grund som sedan en praktisk och lite grå politiker som Stefan Löfven kan bygga på.
För det är nödvändigt att tydliggöra den ideologiska grunden för de stora och viktiga frågorna – vadan och varthän. Vart är vi på väg? Vad vill vi med samhället? Vart går resan?
Idag är det alltför vanligt att knycka från varandra istället för att forma en egen politik byggd på ideologisk grund.
Orättvisor som berg
Orättvisorna är som berg som måste flyttas. Många sådana berg finns och nya har poppat upp under senare år. Hur kan det vara försvarligt att tjäna pengar på människors sociala behov eller utbildning för gemensam utveckling?
Det är orimligt att människor i en demokrati blir och benämns kunder. Det är ovärdigt om man vill vara och utveckla en sann välfärdsstat.
Juholt markerade att kombinationen solidaritet och egennytta faktiskt är ett framgångsrecept. Som det nu blivit florerar egennyttan.
Men socialdemokraterna kan behöva göra tydligt att egennyttan kan kombineras med solidaritet i enlighet med partiprogram och historia.
Allt för att bygga ett välfungerande samhälle där människor mår bra, där människor får arbete, där människor får utveckla sina inneboende resurser. Att vi helt enkelt investerar i varandra. Att vi inser vårt beroende av den andre. Att jaget byts mot vi-et. Inspirerande ideologiska markeringar.
Barnfattigdomen
Och så var det välgörande att Juholt åter lyfte barnfattigdomen – en fråga som är död sedan han lämnade den centrala scenen.
Liksom kulturen som en motkraft i samhället – en fråga som sällan hörs sedan han lämnade den centrala scenen.
Juholts summering: Tillsammans kan vi göra allt!