Jag vill bli gammal, hör jag plötsligt mig själv säga till flickebarnet som skall till att klippa mitt hår. Hon drog sina fingrar genom kalufsen, noterade de gråa hårstråna och föreslog toning.
Klipp raggen och gör mig lite vackrare, svarar jag. Varför skulle jag färga håret nu, när jag avstått från att byta hårfärg hela livet i vetskap om alla cancerframkallande ämnen i färgen. Sätta färg på tillvaron kan man göra på andra sätt.
I ålderdomen är det så mycket annat kroppsligt som tar tid. Hår och benpålagringar börjar växa överallt. Ögonbryn grovnar. Som Gutefåren så får människopälsen också döhår. De där svarta hårstråna som dyker upp i mungipa och hakspets är svåra att ta med en klackspark. För att inte tala om alla leverfläckar som sprider sig som ogräs över huden.
Hur möter vi ålderdomen?
Så det var inte sant. Jag vill inte alls bli gammal. Jag har inte tålamod att åldras. Jag tänker på döden varje dag. Det är förskräckligt att skrumpna ihop under värk och våndor.
Hur många människor kan åldras med värdighet som det så vackert heter, med den åldringsvård som erbjuds. Berit Larsson, en gång distriktssköterska på Sudret sa alltid:" Att i samma stund som man blir pensionär omvandlas man till fattighjon". Det ligger mycket i det uttrycket. Numera skyfflas fattighjon-pensionären runt, sätts inte på hus förrän det är absolut omöjligt att stå på egna ben.
Vi lägger ner massor med tid på att lära ut vad barn och barndom är och hur vi skall möta tonåringen och det första föräldraskapet. Men hur möter vi ålderdomen?
Den som vill veta mer om sexualitet går till Ungdomsmottagningen men om jag vill veta varför skenbenen värker om natten, eller varför yrsel eller andningsuppehåll uppstår när jag ligger ner eller varför kisseriet förändras både för kvinnor och män, eller hjärtats slag, eller varför kroppen blir stel trots gymnastik och och och...... Eller varför man utan rådfrågning sänder hem gamlingar med grava funktionsnedsättningar från sjukhuset utan vårdplan och lägger lasten på den sammanboende.
Hälsoupplysning för gamla
Javisst man spar pengar så länge man inte ställer frågor. Hellre en åldersombudsman än en konsumentombudsman, säger jag.
För att inte tala om en läkarvård med enbart inriktning på åldrandet. Inrätta en hälso- och sjukupplysning enkom för ålderskrämpor dit jag kan vända mig vid behov utan att känna att jag nyttjar samma vård i onödan. Det skall vara självklart att man får hjälp och råd i sin egen ödestund, den stund på jorden man går döden till mötes. Den frågan måste upp på bordet, när vi tvingar på människor längre liv för att inte tala om livsuppehållande liv.
Alla kan inte leva livet efter 65 med en klackspark, med tanke på att jag som gammal, äldre, åldrande människa i Sverige inte själv har rätt till min egen död. Hellre en trygg fysisk och psykisk kostnadsfri ålderdom än högre pension.