Tjänstedirektivets faror
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
LO:s avtalssekreterare Erland Olausson är givetvis upprörd. För LO är det självklart att man inte kan ha "apartheidregler" på arbetsmarknaden.
Arbetsgivarorganisationerna jublar förstås, men man kan undra vad alla deras enmansföretag tycker.
Om inte facket får påverka
Ska de behöva konkurrera mot lettiska löner på tio procent av en svensk lön?
Ingen kan väl tro på allvar att vi ska kunna behålla våra löner i Sverige med en sådan konkurrens om inte facket får vara med och påverka med sina kollektivavtal?
Jag börjar pendla från att ha varit svagt positiv till allt mera negativ mot EU om det ska fungera så här. Den ena stolligheten efter den andra försiggår i EU.
De nya länderna blir ett B-lag genom övergångsregler och de får bara hälften av jordbruksstödet. Var man inte lite för snabb med att ta med dessa länder om nu deras ekonomi tydligen inte uppfyller EU:s krav?
Varför folkomrösta?
Det finns krav på att vi ska folkomrösta om EU:s nya grundlag.
En folkomröstning om något som 40 procent av svenskarna inte vet någonting om och de resterande vet enbart delar om, exempelvis tjänstedirektivet som varit i hetluften en längre tid. Kan man folkomrösta då?
Men kan man inte komma tillrätta med tjänstedirektivets avigsidor så delar nog hela LO-kollektivet åsikten att vi ska säga nej och kanske helt lämna EU. Stora delar av tjänstemannasektorn torde känna likadant.
Även IT-jobb försvinner
Det var inte så många år sedan vi sade att: Ok, Tekoindustrin får vi lämna till låglöneländer men mera tekniskt avancerade arbeten gör vi bäst i Sverige.
I dagarna varnade Sif, som organiserar människor i databranschen, för att risken är stor att även IT-jobb försvinner utomlands. Och vi vet ju vad som hände med Flextronics och Ericsson.
Med EU:s tjänstedirektivs lönedumpning kanske vi kan behålla jobben i Sverige, men är det värt priset?