Nu är julafton snart här. Sverige har förvandlats till ett snölandskap. I en föränderlig tid som erbjuder nya spännande lösningar och nyupptäckta utmaningar så erbjuder julen en stund av vila.
I morgon får många barn möta tomten. Somliga för första gången, andra har sedan länge vuxit upp till att bli rutinerade julklappsöppnare.
En tanke bör också skänkas till alla de som av sociala, ekonomiska eller politiska anledningar inte har möjligheten att fira den romantiserade julafton de hade önskat. Vi lever i en tid där våra traditioner och ritualer kombineras med det kommersiella. Bästa exemplet under julen är julklapparna. Med gåvan som norm så blir julafton för dem som inte har råd väldigt svår. För de som inte heller har någon att fira julen med blir det också väldigt svårt - helt okommersialiserat.
För dessa personer är det väldigt fint med de ideella krafter som finns. Som av egen vilja arbetar för att skänka människor trygghet och lycka. Oavsett vinstintressen, oavsett statliga diktat. Det skulle inte vara samma sak att fira julen om dessa organisationer och eldsjälar inte fanns.
Till alla er som arbetar för detta vill jag önska en god jul och ett stort tack. Från alla oss som firar en normal jul. Från alla de som får möjligheten att fira en varmare jul.
Till de som sitter i regeringen får jag passa på att önska roligare överraskningar till framtiden. Kanske en skattesänkning, bättre villkor för landets företagare eller en satsning på att komma till rätta med mobbningen i skolan.
Men det är ändå julafton snart. Låt oss önska oss något större. Något ambitiöst. Låt oss tro på tomtar bland statsråden.
Jag önskar mig lite reformambitioner. En regering som vågar föra en liberal politik. En regering som vågar stå upp för ideologiska värden.
Jag önskar mig självständiga riksdagsledamöter. I opposition såväl som i majoritetsposition. Riksdagsledamöter som vågar driva en egen linje i lojalitet mot de väljare i regionen som valt dem. Som är beredd att ingå samarbeten för att driva en linje. Låt de vara socialister eller borgerliga, så länge de vågar se ovanför röstlistan de fått av sin partiledning. Om de anser att linjen bryter mot sina väljares intressen så önskar jag mig ett mod att bryta mot den linjen.
Jag önskar mig att det på regional och kommunal nivå kunde göras mer breda överenskommelser mellan opposition och majoritet.
Jag önskar att kommunstyrelsens ordförande gjorde ett omtag i sin näringslivsfientliga politik. Kanske borde han i juletider kontemplera över det faktum att utmaningsrätten gynnar skattebetalarna. Det spelar ingen roll hur många gånger man säger att näringslivet är viktigt. Det handlar om att agera också!
Jag önskar mig fler socialdemokrater som Ilija Batljan. Fler centerpartister som Annie Johansson och fler moderata moderater. Jag önskar att Folkpartiet hittade tillbaka till socialliberalismen. Slutligen, kanske är det fel tid att säga detta på - men mindre kristus i KD.