LIBERAL KOMMENTAR
Tonåringarna – och då särskilt flickorna – upplever alltmer stress, psykosomatiska besvär och nedstämdhet. Yngre barn upplever i mycket stor utsträckning att de mår bra – så vad är det då som händer när barnen (flickorna i synnerhet) blir tonåringar? Andelen flickor med psykiska problem har sedan 1980-talet fördubblats eller trefaldigats. Men det konstiga är att tonårsflickornas oro tycks vara ett svenskt fenomen. Så här ser det inte ut i andra länder.
Problemen börjar i 15-årsåldern och följer med upp i åldrarna. Docenten i socialmedicin och barnläkaren Sven Bremberg, som arbetar på Folkhälsoinstitutet, anger några tänkbara förklaringar. Han säger att svensk arbetsmarknad är extremt diskriminerande mot ungdomar. Han nämner en siffra: År 2008 var det 490 procent fler arbetslösa bland personer under 25 år än bland dem över 25.
Bremberg säger också att den svenska gymnasieskolan inte är anpassad till arbetsmarknadens behov. Sverige skiljer sig här från många andra europeiska länder. Den utpräglade teoretiska undervisningen gör studenterna mindre kvalificerade och oförberedda på den praktiska verkligheten på arbetsmarknaden. Och – som han säger – mindre efterfrågade.
En annan faktor som bidrar till ungdomarnas vilsenhet är den ökande individualiseringen. Mycket unga människor ska göra egna rationella val som till och med en äldre och mer erfaren person skulle ha svårt att göra. Gymnasievalet till exempel ger så många valmöjligheter att det inte är möjligt att överblicka. Samhällslivet har genomgått en kommersialisering med krav på ständiga val av allt från utbildning till personliga statusmarkörer.
En skrift gavs ut av WHO 1991 som resultatet av forskning kring vad som påverkar människors hälsa. Boken, som är spridd internationellt, påvisar att människors hälsa hänger samman med de socioekonomiska förhållandena (föga förvånande). Om man ska förbättra människors hälsa så är det levnadsvillkoren man måste gå på. Hälsan påverkas av en mängd olika faktorer som samspelar med varandra. Vissa faktorer, såsom en del levnadsvanor, kan vi påverka själva genom våra egna individuella beslut. Men i grunden är det livsvillkoren som sätter ramarna för att en förändring ska uppstå.
Så att vi har många människor som i dag mår psykiskt dåligt torde, med ovanstående resonemang, tyda på att vi inte är rätt ute med den samhällsutveckling som skett och sker. Måste vi inte inse detta och försöka hitta andra mål för vår politiska verksamhet. Argumenten finns.
Källor: WHO 1991 (Dahlgren och Whitehead), SOU 2006:77 statlig utredning om ungdomar, stress och psykisk ohälsa; ansvarig Sven Bremberg.