Toppstyra eller förankra

Politik2007-05-12 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
På senare tid har vi i Gotlands kommun sett två helt olika förändringsprocesser. Barn- och utbildningsnämndens helt öppna och med alla berörda kommunicerande om det svåra att plocka bort tio skolor på grund av elevminskningen. Och räddningstjänstens helt slutna och toppstyrda nedskärning av brandkåren för att klara ekonomin.
Jag tycker de båda exemplen är väldigt lärorika. De borde väcka mycket tankar hos inte bara kommunledningen i Gotlands kommun, utan också en och annan direktör eller bolagsstyrelse, som vill göra stora förändringar. Visst kommer en del protester och sorg av effekten av barn- och utbildningsnämndens beslut. Men med tanke på det enormt genomgripande beslutet och de stora förändringar det innebär för öns skolväsende har det gått väldigt smidigt.
Den långa samrådsprocessen och öppenheten med vilka villkor som gäller och att målet är bästa möjliga lärmiljö för eleverna, har varit nyckeln till den goda omvandlingen. Svåra och smärtsamma beslut har kunnat tas i nära nog total politisk enighet och med stor förståelse från alla gotlänningarna. Förvaltningsledningen för skolan och den politisk ledningen i barn- och utbildningsnämnden med både Brittis Benzler (v) och Lena Celion (m), som ordförande, har skött den svåra processen berömvärt. De har bevisat att man kan genomföra svåra beslut om man kör med öppna kort och förklarar om och om igen varför.
Det motsatta exemplet är räddningstjänstens hantering av kravet att skära bort sitt ekonomiska underskott. Där har förvaltningsledningen på den politiska ledningens uppdrag, kommunalrådet Lars Thomsson (c), gjort helt tvärtom jämfört med skolan. Räddningstjänsten har avbrutit de fina samråds- och utvecklingsprocesserna i verksamheten, som alla anställd varit inblandade i. Med kommunledningens goda minne har förvaltningschefen låst in sig i ett rum tillsammans med några få i förvaltningsledningen och snickrat ihop några besparingsförslag. Helt utan att diskutera med den berörda personalen eller med medborgare, företagare, andra myndigheter eller de fackliga.
Resultatet blev därefter. Besparingen ska göras på den del av räddningstjänsten som klarar sin ekonomi, brandkåren. Medan gökungen, den ekonomiskt blödande helikoptern, lämnas orörd och utan åtgärd.
Tänk om räddningstjänsten hade jobbat på samma demokratiska och öppna sätt som skolan i den svåra och genomgripande förändringen. Då hade säkert total politisk enighet kunnat uppnås om en vettigare besparing. Som både personal och medborgarna hade kunnat förstå och acceptera. Nu faller det politiska ansvaret tungt på kommunalrådet Lars Thomsson (c) för denna odemokratiska och klantiga besparingsprocess inom räddningstjänsten. Han borde gå en kurs i demokratisk omdaning hos barn- och utbildningsnämndens Lena Celion. Fortsätter han med förändringsarbete modell räddningstjänsten kommer inte bara Lars Thomsson få allvarliga problem.