Traumatisk börda för kvinnor i krig
KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sedan 1996 har en halv miljon kvinnor utsatts för våldtäkt främst i Bosnien/Hercegovina och Kongo. Många kvinnor och barn förs dagligdags bort och dödas.
Våldtäkt som maktmedel
Våldtäkt som krigföring är ett sätt att slå sönder ett samhälle. Till skillnad från amerikanska bombningar av tyska stadskärnor april 1945 är våld på kvinnor i krig ett billigt och tyst vapen. Det pratas och pratas om vad som pågår runt om i världen men ingen lyssnar.
Alla vi, du och jag, medverkar till denna ondska genom vårt behov av mobiler och datorer. Våra behov av mineraler skapar konflikter. Kriget i Kongo som nu pågått i 14 år handlar om makten över naturtillgångar, metaller som många länder och bolag vill berika sig på. Att våldföra sig på kvinnor i konflikt är soldatens belöning och ett bevis på att man är en god soldat. Dådet möjliggörs i kombination med straffrihet. Mäns privilegier över världen avtar inte men glöm aldrig bort att det är kvinnor som skambeläggs vid våldförande aldrig män.
Det är kvinnor och flickor som får bära den traumatiska bördan och kanske ett barn med en okänd förövare om hon får behålla livet.
Vad som händer med de våldförda kvinnorna borde få världens öron att lyssna. De är ofta sönderskurna i sina underliv, de förskjuts av sina familjer och till skillnad från kvinnor i Bosnien kan kvinnor i Kongo eller Liberia inte göra abort. Denna krigföring ger stora sår i samhället för långa tider. Det kommer avväpnade soldatfamiljer att känna på i fredstid.
Kvinnors roll i freds- och säkerhetspolitiken är annorlunda än mäns. Idag har försvaret en genusanalys för att minska kvinnors utsatthet. De fredsbevarande insatserna handlar om hur man skyddar kvinnor på väg till marknad, åkern eller vattenhål.
Det gäller att göra inventeringar för att översätta kvinnors behov i olika länder och kulturer och göra det begripligt för en FN-soldat, inte bara en svensk sådan utan en indisk, tysk eller ugandisk. FN- trupper i fält har vitt skilda kulturella uppfattningar om kvinnors rättigheter och skydd. Det behövs vad Margot Wallström kallar en transformationsmotor. Och den behövs också i fredstid i alla Afrikas länder. Kvinnor måste därför få en roll på alla nivåer i säkerhetspolitiska beslut.
Margot Wallström har en uppgift som röstbärare för kvinnor i konflikt och krig. Hennes konkreta uppgifter blir att ta fram de mekanismer som finns bakom våldet i modern krigföring, men framförallt ta itu med straffriheten kring brottet.
Medias ansvar
Internationella domstolen kommer under hösten att ta upp fem fall av sexuellt våld i konflikt. Fallen handlar inte bara om huruvida en soldat personligen har deltagit eller befäl kommenderat våldtäkt utan också huruvida man som befäl har låtit bli att förhindra utövande av samma våld.
Dessutom har media ett ansvar när det gäller attitydbearbetning. Vid Rhodes University i Sydafrika finns ett Centrum för Conflict Sensitive Journalism som till skillnad från fotbollen behöver allt ekonomiskt stöd i världen för att kunna fortbilda journalister kring kvinnor, våldförande och säkerhetspolitik. Så kan goda exempel som Margot Wallström efterlyser skapas men framförallt kan media stärka kvinnors roll och röst i viktiga beslut i sina hemländer.