Förändringens vind blåser med storm över Gotland. Från att inte haft några asylsökande alls har vi sedan i höstas nästan 1 000 nya människor på Gotland. Människor som flytt från krig, förföljelse och elände och sökt en fristad och trygghet i Sverige De får nu vänta minst ett år på att få besked om de får stanna Sverige.
Bara på ett halvår har Gotlands befolkning ökat med cirka 1 000 människor och det har givit cirka 150 nya jobb.
Utmaningen är nu att få så många som möjligt av dem som får uppehållstillstånd, att stanna på Gotland och hitta jobb och bostad på ön. Och därmed betala skatt och bidra till utvecklingen av det gotländska samhället.
En annan trend som vi märker i hela världen är den starka polariseringen. Just nu i presidentvalet i USA och i de politiska strömningarna i Europa och Sverige.
Nu är man rasist eller ser en humanistisk fördel i att flyktingar berikar landets utveckling. Skiljelinjen mellan höger och vänster i politiken blir starkare. I Sverige är högerkrafterna på frammarsch. Den demokratiska högern driver nu hårt sitt gamla krav om att sänka de lägsta lönerna. Den extremistiska högern med våld, terror och näthat har klivit fram i ljuset och vädrar morgonluft.
Mot den står en vilsen vänster, som har svårt att formulera sig med lika enkla och slagkraftiga lösningar som högern. Däremot växer det fram en folklig demokratisk solidaritetsrörelse runt alla flyktingförläggningar.
En annan trend i tiden är den växande individualismen, som ibland slår i över i den nakna egoismen. Var och en ska vara sin lyckas smed och allt ska kunna köpas eller fås som servicetjänster. Dagens skola lider av elevers och föräldrars individualistiska syn på att skolan är en serviceinstitution, som att gå till frisören.
Elever tror att det bara är att sätta sig i stolen och få kunskaper, de inser inte att de måste jobba hårt för att klara skolan. Föräldrarna tar inte skolan på allvar utan tror att de kan åka till Thailand i fyra veckor under skoltid, utan att det bryter mot skolplikten och att det förstör elevernas möjligheter att klara skolan.
Den ökande individualismen gör att det kollektiva arbetet försvagas att tillsammans i facket, i partierna eller i hyresgästföreningen slåss för bättre villkor.
Människornas önskan att bo i tätorter och större städer, det vi kallar urbanisering, ökar i storstadsområden som Stockholm, men sker också på Gotland. Nästan halva öns befolkning bor i Visby med omnejd och en del områden av ön drabbas av minskande befolkning.
Temporärt motverkas detta nu av att flyktingförläggningarna, som ligger utspridda på ön. Men den gotländska urbaniseringen ställer skarpa krav på politikernas beslut om vilka serviceorter, som ska satsas på, då regionens ekonomi är hårt ansträngd.
Omvärldsförändringarna ställer stora krav på alla beslutsfattare på Gotland, politiker, tjänstemän och alla inom näringsliv och föreningsliv. Det är viktigt att analysera dessa omvärldsförändringar för att kan agera i den nya verkligheten på Gotland.