Hela havet stormar. Börsen går upp och så går den ner. Ibland faller den fritt från en vågtopp. Hur kunde man tycka att det var en särskilt god idé att satsa pensionspengarna i detta vågspel?
Ja, man trodde väl blint på ständig uppgång. Så hade det ju kunnat tyckas så länge samhällsekonomin var någorlunda stabil. Genom börsen finansierade bolagen sina ofta produktiva investeringar. Alla borde bli aktieägare och fackföreningarna spelade med.
Skattemedel till skatteparadis
Efter tre finanskrascher under tio år sitter vi inte nu med facit? Vinsterna satsas inte längre i produktiva investeringar utan i snabba klipp på finansmarknaden. Löneandelen minskar i förhållande till vinstandelen.
Tillväxten är låg, lönerna minskar, 30 miljoner européer utan arbete, infrastruktur förfaller. Den frånvarande vinstutvecklingen har ersatts med att man äter sig in i välfärdsystemen. Vård, skola och omsorg går på knäna.
Visst är det helt absurt hur privatiserade skolkoncerner tillåts föra över skattemedel till skatteparadis och hur sjukvårdens kvalité blir beroende av om man har råd med privata sjukförsäkringar?
Och när det näringslivsfinansierade forskningsinstitutet (SNS) visar att det inte finns belägg för att de senaste decenniernas privatiseringar inom välfärden resulterat i några kvalitets- eller effektivitetsvinster, ja, då beläggs forskarna helt enkelt med munkavle.
Är inte detta ett ekonomiskt system som håller på att gå in i väggen. Det som hittills räddat det från kollaps är hushållens ständigt ökande skuldsättning.
Skattemiljarder in i bankerna
Efter kraschen på bostadsmarknaden i USA 2007 visade politikerna sina lojaliteter. Utan några villkor hälldes ett enormt antal skattemiljarder in i bankerna så att de inte skulle behöva ta konsekvenserna av sitt risktagande.
Så förvandlades privata skulder till offentliga skulder och sparpaketen haglade i USA och Europa. Bankerna kunde alltså ohämmat fortsätta att ta vilka risker som helst.
Till exempel spekulera i svaga ekonomier som Greklands som måste betala skyhöga räntor och sedan tvingas till enorma nedskärningspaket som endast kan lamslå landets ekonomi och minska skatteintäkterna.
Kan det här sluta på annat sätt än att Grekland inställer betalningarna och kräver "skuldsanering" det vill säga att skulderna skrivs av? Men då kraschar stora europeiska banker som spekulerat i den grekiska krisen, om de nu inte återigen kompenseras av sina regeringar. Som knappast förmår detta längre av politiska och ekonomiska skäl. Skuldsättning som räddningsplanka fungerar inte längre.
Någon som har en lösning? Varför inte ställa det finansiella systemet under demokratisk kontroll? Det är ju samhällelig utveckling som ska finansieras, inte ett fåtal som ska tillåtas berika sig genom spel, varken med pensioner eller skolpengar.
PS. Statliga tredje AP-fonden äger grekiska statsobligationer för 2,5 miljarder kronor. Sammanlagt har fonden köpt statspapper i Grekland, Italien och Spanien för 7,5 miljarder kronor. Avkastningen ligger redan på minus och värre lär det bli. DS.