Tröttsam retorik från Lars Ohly

Politik2009-03-02 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vänsterpartiet i regeringsställning var inget roligt parti, väldigt sällan var man riktigt nöjd. Miljöpartiet likaså. Att vara i opposition har inte gjort de båda ovan nämnda partierna gladare. Allt är fel, ingenting kan bli bra eller vara värt att prova och allt som oftast var det bättre förr, när de var med och styrde. Att de inte var nöjda då heller verkar de ha förträngt. Oppositionen fyller en viktig funktion avseende att ifrågasätta, granska och föra fram alternativ till de förslag som regeringen presenterar. Tyvärr verkar vänstern med Lars Ohly i spetsen för närvarande missförstått sin ställning och reducerat den till vad som framstår som gnäll allenast. Den sista tidens diskussion med anledning av den moderata arbetsgruppens förändringsförslag avseende integrationspolitiken är ett ypperligt exempel därpå.

En moderat arbetsgrupp i vilken bland annat migrationsminister Tobias Billström har ingått har överlämnat sin slutrapport till moderaternas partistyrelse avseende en förändrad integrationspolitik. Bland de förslag som läggs fram återfinns bland annat krav på svenska språkkunskaper för medborgarskap, ersättningsminskning för dem som väljer att bosätta sig i en överetablerad kommun, introduktionskurs för nyanlända samt att medborgarskap som har getts på felaktiga grunder skall kunna återkallas. Förslag som enligt Lars Ohly är sorgliga och "det värsta som kan hända är inte att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen utan att de etablerade partierna tar över deras politik". Lars Ohly är inte direkt nyanserad i sitt uttalade, å andra sidan kanske man inte skall förvänta sig det från honom. Men att insinuera att moderat politik är detsamma som sverigedemokraternas är rakt av skamligt och ett slag ovanligt lågt under bältet, även för att komma från Lars Ohly.

Under de senaste decennierna, sedan invandringen till Sverige blev fri, har landet huvudsakligen styrts av socialdemokraterna med anhängare i olika konstellationer. Avseende invandringsfrågan är det ingenting att hymla med att Sverige totalt har misslyckats i det avseendet. Vi tar emot människor i kris men inte mycket mer än så. Segregerade bostadsområden som Rosengård, Alby, Rinkeby och Tensta är ingenting att vara stolt över. Det finns folk som har bott i Sverige under många år men som ändå knappt kan göra sig förstådda på svenska. Hur skall de kunna skapa sig en framtid i samhället, eller hjälpa sina barn med läxorna? Olika hinder på arbetsmarknaden gör att Sverige har en mycket välutbildad taxichaufförkår, med läkare, ingenjörer och lärare från hela världen som inte längre kan ägna sig åt vad de är utbildade för. Inte heller detta är någonting att vara stolt över. Exemplen på när svenska staten har svikit människor som sökt sin tillflykt här är många.

Hela den nuvarande situationen är ett bevis på en tidigare naiv integrationspolitik. En politik som vänstern, socialdemokraterna och miljöpartiet får ta det fulla ansvaret för. De förändringar som nu föreslås är inte i något avseende främlingsfientliga. De innebär inte att invandrare ses som ett problem, ty det är de verkligen inte. Men någonting måste göras och vad som hittills har gjorts har uppenbarligen inte fungerat.
Vad som däremot är ett problem är att tidigare ansvariga politiker inte har velat se det komplexa i frågan, utan bara velat framstå som "snälla". Att då så fort det från regeringshåll föreslås någonting annat spela ut främlingsfientlig-kortet är tröttsamt och framstår inte heller som särskilt genomstänkt. Att jämföra moderaterna med sverigedemokraterna är ett direkt skamgrepp.

Enligt Ohly är det ett problem att de som kommer till Sverige inte får förutsättningar för att leva ett bra liv. I det avseendet har han rätt. Och det är inte bara ett problem, det är direkt omänskligt att ta emot människor och sedan lämna dem till sitt öde utan att ge dem bra förutsättningar att bli en del av samhället. Det är precis det som den moderata arbetsgruppens förslag vill ändra på. Om Lars Ohly inte bara hade stirrat sig så blind på färgen på förslaget och tänkt efter en stund så hade kan kanske insett det och därmed även nyanserat sitt angrepp till att avse den relevanta sakpolitiska frågan. Man kan ju alltid hoppas.