Trygghet i förändringen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men även om Sverige på många områden är i världsklass, så finns stora utmaningar. Jag blev glad över att både Göran Persson och Pär Nuder pekar ut den stora utmaningen för skolan.
Det verkliga provet för skolan från början till slut är att klara att ge dem som har det svårast, den utbildning som krävs. Det handlar om cirka 25 procent av eleverna, som har svåra hemförhållanden eller andra hinder och därför helst inte vill vara i skolan. De inser inte att det är avgörande för deras möjligheter att få jobb, att de kan läsa och räkna bra. Idag måste en bilmekaniker kunna läsa instruktioner, både på svenska och engelska, räkna och kunna hantera datorer. Då krävs framgångsrikt lärande i skolan.
Satsningen på att ge denna grupp, som inte får den utbildning som krävs för att få ett jobb, är avgörande om vi ska nå målet om full sysselsättning. De som inte klarar skolan kommer nästan aldrig in på arbetsmarknaden. De kommer att må illa hela livet och vi andra skattebetalare kommer att på olika sätt försörja dem via bidrag eller förtidspension. Både för människorna liksom för samhället i sin helhet är det mer solidariskt, jämlikt och ekonomiskt fördelaktigt om alla får utbildning, så de får jobb. Därför är det oerhört positivt att höra både statsministern och finansministern prata om att en storsatsning måste ske på dem som har svårast att klara skolan.
Ofta är det grabbar som har svårast att klara skolan. Det handlar både om pojkar som växer upp i glesbygden runt om i landet och invandrarpojkarna i storstädernas förorter. Det finns flickor som har det svårt i skolan och som helst vill göra något annat, men allt fler flickor är bäst i klassen och det är övervikt av kvinnor på högskolorna. Nu är satsningen på denna grupp inte enbart en fråga för skolan och skolans personal. Det handlar om våra bostadsområden, hur vi satsar på fritidsgårdarna, föreningslivet och idrotten. Skolan orkar inte lösa de sociala problem, som är hindren för en framgångsrik inlärning. Men skolan och dess pedagoger kan säkert i samverkan med andra yrkesgrupper göra mycket för att skapa lärlust hos de skoltrötta.
Synen på den svagaste elevgruppen visar på skillnaderna mellan den socialdemokratiska solidaritets- och jämlikhetssynen och de borgerligas egoism. De borgerliga vill sänka skatterna för dem som har arbete och sänka ersättningsnivåerna och lönerna. De borgerliga vill genom sämre ekonomi för de svaga piska dem ut i låglönejobb. Socialdemokraterna vill stärka de svaga så de får utbildning och jobb och kan försörja sig själva och känna stolthet och trygghet.