Två bilder av öns näringsliv
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Veckans affärer, den kända ekonomitidningen i Sverige, redovisade ju förra året att Gotlands näringsliv låg i topp. Det går att läsa om i Gotland just nu - Näringsliv, som ger många exempel på framgångsrika företag och företagare. Veckans affärer hade kollat fem faktorer, konkurser, kreditvärdighet, nyföretagande, omsättningstillväxt och lönsamhet.
När de viktigaste tillväxtfaktorerna för det gotländska näringslivet mäts och jämförs med alla andra län i landet så hamnar Gotland i Sverigetoppen. Gotland blir etta i kampen om att vara bästa företagarkommun. Det finns en långa rad medelstora och små företag som är välskötta, har solid ekonomi, trogen personal och driftiga ledningar, som satsar klokt och mångsidigt. Därför var det gotländska näringslivet bäst i Sverige förra året.
Den andra bilden som finns om företagarklimatet på Gotland är den tröghet och långsamhet, som företagarna bemöts av inom den kommunala byråkratin och från länsstyrelsen. När Svenskt näringsliv gör sina enkäter så klagar öns företagare på kommunens och länsstyrelsens tröghet och detta upplevs som en broms för utvecklingen av företagen. Det finns säkert en del sanning i denna känsla från företagarna. Några beskriver det som att tjänstemännen hellre säger nej först för att ha ryggen fri. Men säkert finns det väldigt många flexibla och snabba tjänstemän också. Men företag har sitt tempo och vill naturligtvis snabbt bygga ut när de kommit på idén och tycker sig ha finansieringen klar.
Ibland är det nog bra att företagarna blir utsatta för lite broms, för alla idéer är inte lönsamma, samtidigt som det säkert finns en fyrkantighet från byråkrater och bankfolk om vad som är klokt satsa på. Jag tror också det är en liten kulturkrock mellan de entusiastiska företagarna som jobbar intensivt och mycket och vill förverkliga sina idéer. Men då krockar de med lagar och regler om byggnadslov, miljöregler, arbetsrättslagstiftning och andra skyddsnät som ytterst har kommit till för att skydda och värna medborgarna och de anställda.
Det är underbart att Gotland får drygt 600 nya statliga jobb som kompensation för P 18. Men det duger inte för kommunen, länsstyrelsen eller öns näringsliv att sitta passivt och ta emot. Kommunen har massor att göra för att ta emot de nya jobben aktivt och öns näringsliv måste se vad de kan göra för att underlätta och tjäna pengar på de verksamheter som kommer hit. Öns näringsliv och arbetsliv är inne i gigantisk omdaning. Det är detta spännande som händer på Gotland.