Två gap mellan läsande svenskar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ett första skillnad är könsskillnaden. Det är ett välkänt faktum att kvinnorna är kulturbärarna i Sverige. De fyller teatrarna, operorna, museerna och inte minst bokhandlarna. 2006 läste 48 procent av kvinnorna varje vecka medan siffrorna för män var 29 procent. Det är en skillnad som är i ökande.
Som en tänkvärd jämförelse kan också pekas på det faktum att skillnaderna pojkar och flickor ökar i skolan. Flickorna drar numera ifrån ordentligt i betygsstatistiken, och det får också effekt för antagningen till universiteten, där kvinnorna redan nu är överrepresenterade.
Frågan är vad detta får för konsekvens för Sveriges framtida arbetsmarknad och samhällsliv över huvud taget?
Går vi mot ett könsskiktat samhälle där den kunskapsbaserade tjänstesektorn befolkas av kvinnor och den manliga delen av befolkningen fasats ut till industriproduktion?
Det andra gapet Kulturrådet blottlägger är det mellan ungdomar och vuxna. Ungdomar läser mindre i dag än tidigare, i alla fall när det handlar om något så när kvalificerade texter.
Korta notiser i tidningar går an, och texter på Internet förstås också, men den klassiska bokläsningen blir det allt sämre ställt med.
Här skiljer sig också yngre kvinnor från äldre. Ungdomsskillnaden ter således vara ett starkare fenomen än könsskillnaden. Och, kanske man skall tillägga, mer bekymmersam?
För vad siffrorna säger är ju faktiskt att vi nu ser en generation som tvärtemot de vanliga framtidsoptimistiska antagandena går ut i vuxenlivet sämre intellektuellt rustad än vad sina föräldrar var.
Även här utgör skolan en spegel. I dag har vi fått vänja oss vid larmrapporter om att niondeklassare lämnar skolan utan att kunna skriva ordentligt, och på universiteten märker man att de nya studenterna har svårare att ta till sig engelsk kurslitteratur.
Man kan bara spekulera i varthän utvecklingen kommer att gå. Men det går inte att blunda för det uppenbara: att en generation som inte läser böcker och är sämre utbildad än sin föregående kommer att få svårare att finna sig tillrätta i ett samhälle som blir allt mer informationsorienterat. Jan Björklund insatser för att återuppbygga kunskapsskolan är hoppingivande. Men vad göra åt bristande läshunger?
Bålverket i kontrast mot de trender vi ser är statistisk sett den äldre, kultiverade kvinnan. Övriga samhällsgrupper har anledning att leta upp närmaste bibliotek.