Idag måndag firas europeiska språkdagen. Inom EU finns 23 språk. Störst är tyskan, som också var temat för årets bokmässa i Göteborg. Valet av tema ligger i tiden, ty Tysklands styrka har väl aldrig varit så uppenbar som i den innevarande krisen. Men landet är en stormakt också inom litteraturen. Nästan var femte bok som trycks i världen är skriven på tyska. Ser man till akademiska texter är andelen ännu större. Det är världens andra språk sett till vetenskapliga publikationer.
Argumenten för att lära sig tyska för oss svenskar är många. Men tyskan är inte lika viktig överallt i Sverige, för storstadsbon finns det inte lika stora fördelar som för landsbygdsbon. Tyskland kan bli en allierad till den svenska landsbygden. Både därför att turister kommer hit, och för att det finns en efterfrågan på mer samarbete mellan produktionsföretag i våra länder.
När det gäller den särskilda betydelsen för turismen finns talande data från Tillväxtverket. Medan nya turistgrupper som kineser och ryssar väljer att resa till Stockholm är tyskarna landsbygden trogen. 75 procent av tyskarna som reser hit har med sig bilen. Ett tecken om något på att de vill bortom storstäderna. De är också den grupp turister som i störst utsträckning väljer att bo i stuga och inte på stora hotell.
Det är kanske inte så konstigt för många tyskar stark känsla för svensk landsbygd. Generationer skolbarn i vårt södra grannland har läst Nils Holgerssons underbara resa av Selma Lagerlöf. Astrid Lindgrens berättelser har också en särskild plats i den tyska folksjälen. Mycket av marknadsföringen är därmed gjord på förhand.
Det finns ett stort intresse för att turista i Sverige. Men vi måste bli bättre på att tillhandahålla en bra produkt. Spridda kunskaper i tyska språket är förstås en fördel. Särskilt som en ökande andel av turisterna är pensionärer, utan goda kunskaper i engelska.
Men det är inte bara för att kunna tala med turister som landsbygdsbon behöver tyskan. Språket är också en viktig förutsättning för att kunna samarbeta med tyskt näringsliv. På bokmässan kom detta fram genom en rapport som Lärarnas Riksförbund tagit fram tillsammans med Svenskt Näringsliv. Den visade på att svenska medelstora företag, av den typ som traditionellt finns på landsbygden, är i behov av tysktalande arbetskraft. Samtidigt har skolans förmåga att utbilda sådan över tid sjunkit.
Idag läser bara 17 procent av högstadieeleverna tyska, medan hela 40 procent gjorde det på 90-talet. Andelen gymnasielever som läser de mest avancerade kurserna i tyska har sjunkit från 15 procent till 1,4 procent. Med tanke på efterfrågan har dessa elever gjort ett bra val.
Om man är lokalpolitiker i en mindre kommun kan det vara en god idé att investera i skickliga tysklärare som kan väcka ungdomars intresse. Kunskaper i tyska kommer bli en strategisk tillgång.