Kristdemokraterna i Tyskland har beslutat att avveckla kärnkraften till 2022. Det kommer leda till sämre konkurrenskraft för industrin i Tyskland, höjda energipriser i Europa och ett bakslag för klimatarbetet i hela världen. Från en svensk horisont ter sig beslutet obegripligt.
Beslutet är dock inte fattat därför att det skulle gynna Tyskland, Europa eller världen.
Tyskland är ett förbundsland där regionen är den främsta politiska identiteten. Det är om regionalpolitik den tyska kärnkraftsdebatten handlar. Särskilt frågan om slutförvaring är viktig. Ingen delstat vill sitta med svarte Petter. De gröna har kunnat skörda framgångar genom att driva frågan om avveckling. De lyckades bland annat vinna över kristdemokraterna i delstaten Baden-Württemberg.
Angela Merkel var därför tvungen att ta beslutet. Det bygger inte på någon annan logik än att göra det svårare för de gröna.
Men vad betyder det här för Sverige?
Tyskland är Europas största ekonomi och nära en fjärdedel av energiförbrukningen har kommit från landets egen kärnkraft. Någon förnybar energi som skulle kunna täcka det bortfallet finns inte i sikte. Tyskland kommer att behöva köpa energin på den internationella marknaden. Det kommer leda till kraftigt stigande elpriser som i slutändan betalas av konsumenterna.
För svensk landsbygd har snabbt stigande priser särskild betydelse. Köldknäppar brukar drabba Tyskland och Sverige samtidigt. Priserna på energi kommer löpa i väg snabbare än under de senaste vintrarna.
Det innebär problem för många hushåll som redan idag tycker att priserna för uppvärmning och el tär på deras marginaler. Men kostnadsökningarna slår också hårt mot staten genom att den svenska basindustrin än mer försvagas. Ytterligare några svenska småorter kommer att behöva se nedlagda produktionsplatser.
Men borde inte miljön åtminstone bli bättre?
Inte om vi får tro en av Sveriges främsta experter på området, Björn Karlsson som är professor i energisystem vid Linköpings universitet. I en intervju i Svenska Dagbladet 30/5 kallar han den tyska avvecklingen för ett enormt bakslag för klimatarbetet. "Varje terrawattimme som produceras av kärnkraftverken och måste ersättas med fossila bränslen innebär utsläpp av en miljon ton koldioxid".
Inverkan på klimatet är dock inte bara indirekt genom att kärnkraft ersätts med kol och gas. Den är också indirekt genom att elintensiv industri i Europa tvingas lägga ned till förmån för konkurrenter i andra världsdelar där man inte har samma miljösäkerhet.
För Sveriges del innebär det tyska beslutet att vår egen valsituation är än mer uppenbar. Antingen fortsätter vi avveckla kärnkraften och gör oss på så sätt till offer för andra länders politik. Eller så satsar vi i stället på att utveckla den egna kärnkraften för att själva sälja energi, rädda jobb och hantera klimatkrisen.