Den postsovjetiska eran har inte varit någon dans på rosor för ukrainarna. Den ekonomiska och politiska oron i Ryssland har slagit hårt mot ekonomin, som stagnerat. Befolkningen har minskat från 52 till runt 45 miljoner. De inrikespolitiska spänningarna mellan etniska ukrainare och ryssar (en tredjedel har ryska som modersmål) har ökat och ställt den geopolitiska frågan på sin spets.
Västra och mellersta Ukraina med huvudstaden Kiev vill att landet orienterar sig mot väst och vurmar för anslutning till EU. Den fattigare ryska befolkningen i industriområdena i öst och i de gamla ryska områdena i söder, vill behålla banden med Ryssland.
Det är i stora drag vad de pågående demonstrationerna mot den sittande presidenten Viktor Janukovytj (som har sin politiska bas i sydöst) handlar om. Men protesterna har alltmer kommit att handla om regeringen som sådan, dess maktmissbruk, korruption och koppling till den auktoritära regimen i Ryssland.
Missad chans
Oppositionen fick en chans efter den orangea revolutionen 2004, men misskötte den. Ledarna för revolutionen råkade snart i öppen strid om makten, ekonomin försämrades och 2010 var Janukovytj tillbaka.
Men segern över Julia Tymosjenko var knapp och ger honom knappast något mandat att orientera Ukraina mot Ryssland. Fängslandet av Tymosjenko har undergrävt hans förtroende i väst och blivit en stötesten i förhandlingarna med EU.
Men det var troligen ändå de ekonomiska skälen som spräckte samarbetsavtalet med EU. Putin har använt både piska och morot för att stoppa avtalet med EU och i stället få med Ukraina i sin planerade ”euroasiatiska” tullunion.
Men piskan form av ekonomiska sanktioner har varit alltför tydlig och snarast ökat rädslan i Ukraina för att på nytt dras in i den ryska sfären.
Den bistra sanningen är att Ukraina har råd att vända varken Europa eller Ryssland ryggen. De behöver den stora europeiska marknaden för att utveckla sitt näringsliv.
Samtidigt är beroendet av Ryssland mycket stort i dagsläget. Handeln med Ryssland är lika stor som med EU, ryskt kapital spelar en viktig roll och landets industrier är ofta integrerade med ryska. För att nu inte nämna Ukrainas beroende av rysk energi.
Både EU och Ryssland
Därför krävs tålamod även från EU:s sida. Ukraina måste få tid att lösa upp sina politiska knutar och försöka skapa en majoritet bakom den ena eller andra vägen.
Det är inte ett enkelt systemval mellan politisk frihet, marknadsekonomi och framsteg i väst å ena sidan, och politiskt förtryck, korruption och ekonomisk stagnation i öst å andra sidan. En majoritet av ukrainarna vill förmodligen öka samarbetet med både EU och Ryssland.
Regeringens våld mot demonstranter måste fördömas. Men demonstranternas agerande är inte heller problemfritt. Att genom gatuprotester tvinga en demokratiskt vald regering att avgå skapar farliga prejudikat för framtiden.
Nyval?
Nyval är en utväg ur dagens låsta politiska läge. Men oppositionen saknar en tydlig ledning, och risken är stor att valet leder till ännu större kaos. Vad händer till exempel om Janukovytj segrar, efter massiv rysk uppbackning och anklagelser om valfusk?
Ett land kan inte ändra sitt geopolitiska läge, men en smart regering kan dra nytta av det. Ukraina är stort land mitt i Östeuropa, med rika naturtillgångar, välutbildad befolkning och en industriell tradition.
Klarar landet sin balansgång mellan öst och väst, kan det mycket väl utvecklas till en rik och välmående nation, till gagn för både Europa och Ryssland.