Ukraina på sin kant också till Kreml
Viktor Janukovitj. Hans ryska överrock är kanske inte så tung som många har trott.Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Katolska kyrkan kan uppenbart anpassa sina regler om det behövs för att vinna och behålla själar i det gränsland västra Ukraina är.
Anpassning till öst och väst, både i det egna landet och i utrikespolitiken, tycks också vara vad som gäller för Ukrainas nye president, Viktor Janukovitj, han som i väst troddes bli "Kremls man i Kiev".
Hans första resa utomlands som president gick till Bryssel. Sedan följde Moskva. I april reser han till Washington.
Hans regering har medlemskap i EU som mål. Men medlemskap i Nato, en hjärtesak för förre presidenten Viktor Jusjtjenko, är inte aktuellt.
När Janukovitj installerades som president 25 februari fanns på plats det ryska parlamentets talman Boris Gryzlov. Denne är känd för att ha nedvärderat sin egen församling genom att säga att "Parlamentet är ingen plats för diskussion". Det noterades att Janukovitj inför Gryzlov sade motsatsen: "Parlamentet är en plats för diskussion".
Om inte annat så bekräftade Janukovitj faktum, att i Ukraina anses det inte konstigt att parlamentet är en politisk arena och att växling vid makten förekommer. Så är det inte i dagens Ryssland.
9 mars, den ukrainske nationalskalden Taras Sjevtjenkos födelsedag, meddelade Janukovitj att ukrainska förblir landets enda officiella språk.
Bland hans väljare och även i Ryssland uppfattades detta som ett sviket vallöfte, även om Janukovitj också sagt att ryska kan användas som officiellt språk i de regioner där väljarna så önskar.
Ryska är modersmål för omkring en femtedel av 45 miljoner ukrainare, och dominerande i öster och i söder. Med sitt beslut markerade Janukovitj vilja att hålla ihop Ukraina, där Ryssland för vissa är det stora hotet, för många ett andra hemland.
Det torde bli spänt ändå i fråga om språk och nationell identitet. Premiärminister Mykola (ryska: Nikolaj) Azarov, är mera bekväm med ryska än ukrainska, och utbildningsministern har gjort sig lustig över ukrainsk nationalism och ömmar för de ryska folkens blods- och trosgemenskap.
Janukovitj har bildat majoritetsregering genom att locka över ett antal anhängare till sina rivaler i presidentvalet i början av året. Detta strider mot grundlagen. Fast oppositionen tycker inte det finns anledning att förvånas: Janukovitj trädde ju en gång in i vuxenlivet som ungdomsbrottsling, dömd för rån och misshandel.
Rehabiliteringen kan sägas ha gett resultat, lett till topposter i Ukrainas politik. Två gånger har han varit premiärminister, senast 2006-2007, under president Jusjtjenko, alltså den man som vann omvalet 2004 efter den orangea revolutionen mot valfusk.
År 2004 fördes Janukovitj fram av krafter i Ukraina som Kreml litade på. Sedermera ska Kreml ha börjat tvivla på hans kompetens. Det finns de som hävdar att Kreml hade föredragit en seger för Tymosjenko, tvåan i presidentvalet, därför att hon skulle ha blivit en stark ledare man kunde göra affärer med.