Just nu är ungefär 2 300 gotlänningar utan jobb. Av dem är 650 ungdomar under 25 år, en ökning från samma tid i fjol med drygt elva procent. Det är ett av våra största samhällsproblem.
En kortare period av arbetslöshet behöver väl inte vara så farlig, unga vill i alla fall resa och göra annat, kan man möjligen tänka. Men mer än en tredjedel av ungdomarna har varit utan arbete mer än ett halvt år och många av dem ännu längre. Så ser det ut i hela landet. Sedan 2009 har arbetslöshet över halvåret hos unga legat på 30 000 eller mer.
Det ger den sämsta tänkbara starten på vuxenlivet, inte bara för bristen på inkomst. Det är i ännu högre grad en fråga om självbild och självförtroende.
Själv hade jag turen att växa upp i en tid och en omgivning där sommarjobb alltid fanns. Jag älskade inte att gallra betor och plocka jordgubbar, men jag fick vara en del i ett arbetslag och känna att min insats behövdes. Att dessutom få pengar till bio och kläder bidrog så klart till tillfredställelsen.
Ett anständigt samhälle måste förse sina ungdomar med bra förutsättningar för och en rimlig inställning till arbete. Unga ska helt enkelt inte vara arbetslösa. Därför är det socialdemokratiska förslaget om utbildningskontrakt, yrkesintroduktionsjobb och åtgärder för att fylla upp rekryteringsgapet välkommet.
Utbildningskontraktet är inget kravlöst erbjudande. Det innebär både en ersättning och ett uppdrag att fullfölja gymnasiet och visar att Socialdemokraterna tar ungdomarna på allvar. De flesta unga som saknar arbete har inte heller gymnasiekompetens. Utbildning eller handledning ryms också inom yrkesintroduktionsjobben.
Rekryteringsgapet är ett bevis på den borgerliga regeringens misslyckande. Det måste vara något riktigt snett när företag hindras att växa för att man inte hittar rätt kompetens medan så många står utanför arbetsmarknaden.