Och så gick en lättnadens suck över Gotland. Elever och personal som vistas i det (ö)kända F-huset Denna skamfläck för den gotländska utbildningen ska äntligen rivas.
Det är verkligen på tiden. Jag behöver inte upprepa de klagomål och rapporter vi kunnat läsa om i våra dagstidningar. Men i kölvattnet av beslutet om F-huset så kan man se vissa tendenser. Händelser som bekräftar vårt samhälles syn på min generations ungdomar.
Lena Celion (M) sade att hon tyckte att "det inte var rimligt att lägga hundratals miljoner på att renovera F-huset eller bygga nytt" eftersom att vi faktiskt planerar att bygga en kryssningskaj. Och glöm för guds skull inte idrottshallen.
Lektioner förlagda i F-huset
När man, som ung och gymnasieelev, hör citat som de här känns det som om luften går ur en. Jag har flera lektioner i veckan i F-huset och vet hur katastrofal situationen är. Jag kan inte ens föreställa mig hur det måste vara för de som bara har lektioner förlagda i F-huset.
Att då få höra att man inte ska förvänta sig att få bra lokaler eftersom att vi ska bygga kryssningskaj och en idrottshall är minst sagt utmattande.
Det pratas om att den svenska skolan tappar i internationella undersökningar och i resultat. När vi inte ens ordnar fram bra lokaler för våra elever är väl inte det så konstigt? Nu är det ju inte Lena Celions fel att arbetsmiljön i F-huset är dålig eller att synen på oss unga är kass. Det har den varit länge.
Den generation som jag nu växer upp i, av 90-talister, är stökiga, lata och bekväma. Fått allt serverat på fat, påstår vissa.
Tufft för 90-talisterna
Jag skulle kunna ägna spaltkilometer åt att motbevisa att det här stämmer. Är det vi 90-talister som är stökiga och lata eller har samhällets måttstock skiftat?
Har måttstocken blivit hårdare och svårare att mäta sig med?
Den generation som växer upp nu tävlar ständigt emot varandra om vem som får jobb, bostad och utbildning. Det finns få arbetsplatser somvill anställa unga, ingenstans att bo och lyxkryssare är viktigare än klassrum. Det är verkligeheten 2011, en verkligehet som vi måste anpassa oss efter och lära oss navigera efter. Vi kan göra det bättre, om vi väljer rätt.
Smart, kanske är ett bättre ord. Det är smart att geunga utrymme att få studera och arbeta. Det är smart att prioritera ungas rätt till ett bra jobb.
Värda mer än kryssningsbåtar
Att göra ovanstående är jag säker på att alla politiker vill. Det måste bara omsättas i praktiken.
90-talets unga är generationen av brutna löften. När det är så skulle det vara rätt skönt att få höra från våra gotländska beslutsfattare att vi faktiskt är värda mer än kryssningsbåtar.