Centerpartiet har länge drivit kravet på sänkta ingångslöner för unga. Det har varit en minst sagt ensam kamp men den har likväl fortsatt oförtrutet. Lagom till den kommande avtalsrörelsen har partiet dock plötsligt fått stöd för sin sak från Jan Björklund och Folkpartiet.
De två partierna har på senare tid nosat alltmer på varandras politiska områden. Möjligen är det här utspelet ett svar på att centerns förslag om att återinföra studentexamen med utomstående examinatorer. Oavsett vad det beror på kan det här vara en synnerligen gynnsam utveckling så förhoppningen blir närmast att det fortsätter så här.
Frågan om ingångslönen för unga är knappast ny men alltför länge har den varit närmast tabu. Den som föreslagit förändringar har snabbt förlöjligats. På den fronten har dock inte mycket hänt. Dagens Nyheters Viktor Barth-Kron skriver ironiskt att förslaget är fegt och att det modiga hade varit att föreslå att de ska jobba gratis. Så mycket för saklig debatt.
Fakta ger vid handen att vi i Sverige har bland världens högsta ingångslöner. Det vore väl inte så farligt om vi inte samtidigt även kunde visa upp en hög ungdomsarbetslöshet. Att låta unga fastna i utdragen arbetslöshet är ansvarslöst. Det gynnar varken de unga eller samhället. Ju längre tid det dröjer innan någon etablerar sig på arbetsmarknaden desto högre är risken att vederbörande aldrig gör det.
Ett annat vanligt förekommande argument mot att sänka ingångslönerna är att det skulle förvandla Sverige till ett låglöneland. Även här uppenbarar sig den oseriösa debatten tämligen snabbt. Om argumentet vore sant borde vi i Sverige tjäna mer sett över vårt liv än i jämförbara länder eftersom vi har högre ingångslöner. Så ser dock inte verkligheten ut.
Skillnaden blir i stället att vi på grund av våra höga ingångslöner har en sämre löneutveckling när vi väl hittat vår plats i tillvaron. Att påstå att vi över tid skulle förlora på sänkta ingångslöner är att gripa efter icke-befintliga halmstrån.
Förhoppningsvis kan detta bli starten för en modigare attityd i arbetsfrågor. Ingen tjänar på att även en borgerlig regering blir Landsorganisationens uppassare. LO har visat samma förståelse för att världen har förändrats de senaste 80 åren som Socialdemokraterna. Att göra dem till lags när det inte är till någons egentliga gagn är inte försvarbart.
Det vore riktigt positivt om även en ökad decentralisering och individualisering av avtal och arbetsförmåner såsom lön väntar oss i framtiden. Det krävs dock ett gediget arbete av såväl center- som folkpartister för att få övertyga övriga behövliga partier för att det ska bli någonting konkret av ambitionerna och det är nog lättare sagt än gjort.