I gårkväll beslutade Gotlands regionfullmäktige enhälligt att bygga en kryssningskaj i Visby hamn. Det är ett stort steg framåt för Gotland som turistö. Resan startades för mer än tio år sedan även då av en S-styrd ledning. Att det sedan dröjde många år kan knappast skyllas på den borgerliga majoritet som sedan tillträdde. Det har helt enkelt inte funnits något koncept som varit försvarbart att lägga gemensamma resurser på.
Samtidigt har önskemålen från besöksnäringen om en fungerande kaj för kryssningsbesök ökat. Företagarna har bokstavligen kunnat se inkomsterna glida Visby förbi med allt större fartyg. Sedan sekelskiftet har antalet kryssningspassagerare i Östersjön nästan fyrdubblats. Men passagerarna har fått se Visby från vattnet och intäkterna har hamnat i Riga eller Helsingfors. Från en topp 2005 har de gotländska kryssningsbesöken minskat nästan varje år och ligger numera stadigt under nittiotalets nivå. Från fartyg på redden går bara varannan besökare i land
Under Almedalsveckan i fjol tog Åke Svensson & co chansen, knöt en ny kontakt och fann en möjlig finansiering. Den har nu konkretiserats i form av ett långsiktigt avtal på tjugo år (med möjlighet att lösa ut varandra efter tio) och en garanterad hyresintäkt från Copenhagen Malmö Port (CMP). Såväl danska staten som de båda rutinerade besöksstäderna Köpenhamn och Malmö har ägarandelar i bolaget
CMP vill ha med Visby som extra lockbete för de resenärer de marknadsför sig mot. Tillsammans med en depositionsavgift på 50 miljoner gör den garanterade hyresinkomsten att Region Gotland kan åta sig kostnaden för kajen utan att äventyra välfärden.
En lyckad satsning kan däremot skapa förutsättningar för fler jobb, fler gotlänningar och mer gemensamma resurser. Inget är gratis men samarbetet känns genomarbetat och seriöst. Är det någonstans kryssningspassagerare borde gå i land i Östersjön är det naturligtvis på Gotland.
Den nya partnern CMP har stora offentliga ägare men där finns också privata intressenter med en knapp fjärdedel. Också här på Gotland kommer kryssningskajen att kräva samarbete mellan regionen och näringslivet.
Regionen tar på sig ansvaret för att logistiken kring hamnen fungerar, att skyltningen är korrekt och informativ och att samordningen med annan hamnverksamhet fungerar som den ska.
Näringslivets roll blir att se till att det finns tillräcklig kapacitet och kvalitet. Ska säsongen förlängas måste öppettiderna utökas. Framtidens kryssningspassagerare har höga krav och dålig service ger inga intäkter och färre jobb.
I det perspektivet framstår Stefan Wramners (M) inlägg om att beslutet borde fått vänta till oktober högst märkligt och kan bara förklaras som ett populistiskt inslag i valdebatten. Om han lyssnat på sin partikollega Inger Harlevi hade han kanske förstått vikten av ett snabbt beslut för att ge turismindustrin möjlighet att komma igång med mottagningsarbetet ”så snabbt det bara går” som hon uttryckte sig.
Kryssningskajen kan bli det verkliga eldprovet på om turismsamarbetet på Gotland fungerar, skrev jag i januari. Nu är det snart upp till bevis. Regionen ställer upp.