Diskussionen om privata aktörer i vård, skola och omsorg riskerar att skymma andra viktiga aspekter av förhållandet mellan privat och offentligt. Trots att friskoleföretagens genomsnittliga rörelsevinst före skatt 2010 låg på knappt sex procent av omsättningen repriseras föreställningen om enorma - och omotiverade - vinster.
När företag skär i det som utlovats - fräsch frukt eller hög personaltäthet - är det fullt rimligt att ifrågasätta vinstuttag. Men det är inte fel att tjäna pengar på skola och vård. Lärare får betalt, liksom undersköterskor och barnmorskor. Självklart ska man också kunna tjäna pengar på att leda och administrera skolor och vårdinrättningar.
Däremot är pengsystem, där den enskilde kan välja eller välja bort olika alternativ, ofta bättre än storskaliga upphandlingar. Bortom de medborgarnära verksamheterna finns en mängd offentliga upphandlingar som sällan eller aldrig uppmärksammas. De närmast sörjande, som vinner eller förlorar ett anbud, gråter sällan ut i kvällspressen. Tyvärr, bör tilläggas.
Därför är det utmärkt att Förvaltningsdomstolen nu har ålagt Försvarsmakten att betala 270 000 kronor i böter, för en felaktig upphandling av annonseringstjänster. Att felaktiga upphandlingar kan leda till böter är positivt. Därutöver behövs en kontinuerlig diskussion bland politiker och tjänstemän om hur upphandlingar går till.
Krav och formuleringar avgör vem som kan delta. Risken finns att små företag missgynnas. På sikt kan oligopolsituationer uppstå. Kvaliteten blir lidande, kostnaden högre.
Våra skattepengar kan användas på betydligt bättre sätt.