Ulla Pettersson har rätt i onsdagens ledare. Det går mycket snabbt att väcka upp militära intressen. Vladimir Putin i Ryssland jämförs rakt av med Adolf Hitler, fast det är oklart om det är bra eller dåligt att Putin saknar ideologi.
Stormaktsväldet ska återupprättas, det ”vet” debattörerna både till höger och vänster. I Gotlänningen jämförs Gotlands läge direkt med Krim. Gotland blir nästa att invaderas av rysk armé. Vi har ju Baltikum så nära och dem kommer den ryske björnen snart att sluka.
Tacksamt för FP
Ett tacksamt ämne för Folkpartiet som desperat letar något som kan locka väljare. Nu skall man väl lyckas få opinionen att tippa över mot Nato.
Det är för mig lite svårbegripligt att just liberaler är så ivriga att uppehålla gränser, att på något sätt få tillbaka den gamla järnridån.
Tänker vi efter ett ögonblick så är det ju USA som utan tvekan sätter in sin enorma armé var som helst i världen, där deras intressen hotas. Vi är omgivna av Nato-länder.
Varför är vi inte rädda för en amerikansk invasion? Om USA får för sig att Ryssland hotar de baltiska staternas självständighet, då kan det tyckas dem helt rationellt att uppträda till de små staternas försvar. Gotland tar man i förbifarten.
Förödelse
Från många håll hörs krav på att återupprusta Gotland. Med vad kan man undra? Niohundra gotlänningar skall ”försvara sin ö” menar en gammal militärbefälhavare. Hur många gotländska ungdomar beräknar han måste dö för den insatsen?
Alla vet att resultatet bara kan bli ett om Nato eller Ryssland av någon anledning vill invadera Gotland. Det som kallas försvar handlar bara om förödelse.
Heder åt de gotländska socialdemokrater som inte stämt in i den här kören. Någon talan har vi väl, även om partiet på riksplanet gör de mest häpnadsväckande uttalanden. Gotland har lämnat det kalla kriget.
Vi fruktar inte våra grannar. Vi vill ha närmare kontakter med alla länder runt Östersjön. Det får man inte med kanoner och stridsvagnar.