Uppstickare med öppenhet på agendan
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
- Jag har i grunden samma värderingar, nu som då. Borgerliga, humanistiska värderingar.
Stefan Kihlberg är ett ganska okänt namn för de flesta svenskar. En gång i tiden var han riksdagsledamot för Ny demokrati, Bert Karlssons och Ian Wachtmeisters färgstarka "missnöjesparti" med "drag under galoscherna". När Ny demokrati skenade i främlingsfientlig riktning hoppade Kihlberg av, och blev politisk vilde. Sedan följde medlemskap i kristdemokraterna, moderaterna och efter det engagemang i junilistans europavalskampanj för fem år sedan. Idag kandiderar han till Europaparlamentet för ett alldeles nybildat parti.
Libertas grundades av den irländsk-brittiske entreprenören och aktivisten Declan Ganley som en proteströrelse mot Lissabonfördraget inför folkomröstningen på Irland. Efter nejsidans seger i slutet av förra året växte ambitionerna, och Libertas lanserades som ett paneuropeiskt parti till Europaparlamentet. Målet? Att "flytta makten över EU från Brysselbyråkrater till vanliga människor".
Men som ett nystartat parti har Libertas bara några veckor på sig att förmedla det budskapet till de svenska väljarna. Valet är den 7 juni.
- Det är en härlig utmaning! Men de etablerade partierna har ju faktiskt inte gjort så mycket än så länge. Majoriteten av svenskarna verkar inte ens känna till att valet är i juni. Medvetenheten är svag. Det vill vi ändra på. Vi har en intensiv slutspurt att se fram emot.
Vi vill tillbaka till samarbetets ursprungstanke, förklarar Kihlberg entusiastiskt. För vi är i grunden EU-vänliga. Men samarbetet idag är en byråkratisk koloss, insynen och den folkliga förankringen är för dålig. En ganska otäck kultur, som handlar om att man skall föra människor bakom ljuset, präglar institutionerna. EU har spårat ur.
- Endast i undantagsfall redovisas hur parlamentets ledamöter har röstat i en fråga, exemplifierar han. Det är ju en parodi på en demokratisk process, att väljarna inte får veta hur deras representanter förvaltar deras förtroende.
- Ställ mot detta Sveriges unika offentlighetsprincip. Vi vill att den genomsyrar hela EU-arbetet, så att medborgarna ges full insyn. Därtill måste beslutsfattare kunna ställas till svars. Det måste bli tydligare hur beredningsprocesser och annat går till. Och det måste bli tydligare vems intressen lobbyister, politiker, kommissionärer och tjänstemän företräder.
- För det tredje kräver vi kraftiga besparingar. EU-administrationen kan bantas rejält. Och det måste bli ett slut på den kostsamma flyttcirkusen mellan Strasbourg och Bryssel.
Libertas föddes ur ett motstånd mot Lissabonfördraget. Varför är ni så kritiska till det dokumentet?
- Lissabonfördraget är en restuscherad version av EU-konstitutionen, som underkändes av både franska och holländska väljare i folkomröstningar 2005. Efter kosmetiska förändringar i dokumentet började ratificeringsprocessen på nytt, och den här gången fick bara irländarna rösta. Vi svenskar har inte fått säga vår mening, för politikerna vet att svaret skulle bli ett tydligt nej. Istället försöker man smyga igenom förändringarna. Det är inte acceptabelt.
- Vi vill ha det på motsatt sätt. Bort med fördraget. Sedan folkomröstar vi om olika förändringar och förslag i tur och ordning. Bara så får vi ett EU på demokratisk grund.