Uppstöttade stöttepelare
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det var då, som det så käckt heter. För tio år sedan tog Ford över Volvo personvagnar, GM äger Saab Automobile AB sedan år 2000 och framtiden ser nu allt annat än ljus ut för de historiska bolagen.
Oaktat om det har varit på grund av eller som ett led i utvecklingen mot bakgrund av förväntade konjunktursvängningar och i efterhand mindre kloka affärsbeslut, har höstens finanskris slagit hårt mot bilindustrin, såväl nationellt som internationellt. Bland annat Volvo har genomfört omfattande varsel som kommer att ge sitt tydliga utslag på statistiken över arbetslöshet, senast i förra veckan. I realiteten innebär det att tusentals familjer drabbas av hel eller delvis inkomstförlust.
Inför hotet av motorstopp i en hel industri och de konsekvenser för arbetsmarknaden samt samhället som det skulle medföra valde den amerikanska regeringen att under slutet av förra året gå in med ett stödpaket till den amerikanska bilindustrin. Den svenska regeringen följde strax efter och således finns nu 28 miljarder kronor öronmärkta åt att mildra effekterna av finanskrisen. Det var med de pengarna i bagaget som den svenska delegationen åkte till Detroit. Enligt Hägglund var mottagandet från GM betydligt varmare nu än innan. Måhända är det för att det förlustdrabbade Saab nu kan bringa inkomst till GM i form av statliga stödpengar...
Trots en nedgående konjunktur har Volvo presenterat en ny bilmodell. Tidpunkten kan tyckas märklig.
Det är enkel matematik att konstatera att bensinbilen har en högst begränsad framtid. Medvetna om faktumet att oljan är en ändlig naturresurs lyser ändå de verkligt progressiva och genomtänkta alternativen från bilindustrin med sin frånvaro. Som om man lever i förnekelse och skjuter problemet till nästa generation. Höga bensinpriser och miljömedvetenhet har fostrat allt mer kritiska konsumenter och nybilsförsäljningen är inte opåverkad. I dag är det små, bensinsnåla och gärna miljövänliga bilar som efterfrågas.
Och i den tiden väljer Volvo att presentera en ny modell, förvånansvärt nog icke en miljöbil. Hur kan det komma sig? Varför är man inte mer nytänkande, varför ger man inte konsumenterna det som efterfrågas? Är fordonsindustrin så egenkär och kortsiktig att man inte reflekterar över en hållbar utveckling för egen del? För inte kan det väl vara så att de statliga pengarna skall gå till att sätta plåster på såren på en industri som, om den inte ändrar inriktning, förr eller senare ändå kommer att falla på eget grepp?
De forna stöttepelarna i svensk industri behöver idag själva stöttning. En stöttning som staten till viss del har utlovat. Den amerikanska bilindustrin upplever samma situation och blir också omhuldad av den amerikanska staten. Bilindustrin blöder och det inte endast på grund av finanskrisen. Det är visserligen riktigt att i nuläget skulle sannolikt det ekonomiska läget förvärras än ytterligare om stora delar av en av de tyngsta industrierna gick omkull. Men det innebär inte att regeringar världen över utan minsta krav på motprestation skall lindra smärtorna för stunden med skattebetalarnas pengar.
Hjälpen borde vara villkorad och ett av de villkoren borde vara att påskynda utvecklingen av miljövänliga bilmotorer som helt och hållet drivs med andra drivmedel än bensin. För en stor del av 28 miljarder kronor är det det minsta man kan begära.