USA:s bostadsbubbla slår mot hela världsekonomin
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bostadssektorn har haft en nyckelroll. I tio år har fastighetspriserna ökat vida snabbare än hyrorna. De stigande priserna har skapat en febril spekulativ efterfrågan på allt dyrare fastigheter och banksystemet har villigt lånat ut.
Tiotals miljoner hushåll har kraftigt ökat belåningen på sina hus, när de sett grannarnas hus säljas för allt högre belopp.
Kina har lånat ut pengarna
Vid fastighetsköp brukar följa stora renoveringar, möbel- och inventarieinköp, så att bostadsmarknaden har varit motorn i amerikansk ekonomi. Den har också därmed varit motorn i världsekonomin och svalt allt mer av de industrivaror som Kina, Tyskland och också Sverige producerat.
I slutändan har det varit kineser, som lånat ut pengarna. Men även våra svenska pensionsfonder har genom att placera kapital i USA, lånat ut pengar till den amerikanska bostadsbubblan.
För en bubbla har det varit och frågan har främst gällt, när den skulle spricka. Personligen trodde jag detta skulle ha skett redan för flera år sedan, men den kunde fortsätta genom att bankerna tog än större risker, genom att låna ut till hushåll med allt sämre ekonomi.
I början av året började dock bubblan pysa. Allt fler hus är till försäljning, nybyggandet rasar och efterfrågan på nya hus är mycket svag. Effekten blir kraftiga prisfall på villor och bostadsrätter. Självklart syns detta först, hos de sämst ställda hushållen.
Börsernas skrämselfrossa
Men krisen är givetvis mycket djupare än de miljoner ekonomiskt svaga hushåll, som nu inte har råd att omsätta sina lån.
Sänkta fastighetspriser slår över hela fältet: Nybyggnationen rasar, möbelinköpen, ombyggnaderna och den lånefinansierade konsumtionen likaså. Därmed hotas hela den ekonomiska tillväxten och därmed marknaden för övriga världens exportföretag.
Börserna runt globen fick skrämselfrossa. Dels för att banksystemet var nedlusat med dåliga fastighetslån, som gömts i olika "fiffiga" konstruktioner, men också för att en nedgång i USA:s ekonomi drabbar exportföretag i hela världen.
Problemen rör därför inte bara skuldsatta fattiga och halvfattiga amerikaner, utan tillväxten i hela världsekonomin. Sverige kommer också att drabbas. Misstro alla dessa bankerna närstående, som lärt sig säga "ha is i magen".
En viktig orsak till krisen är att det finansiella systemet igen, för femtioelfte gången, löpt amok och struntat i säkerhetskrav, utan lånat ut till allt som rört sig.
Där brukar finnas de starkaste motståndarna till statliga ingrepp och offentlig sektor. Nu måste igen stater och centralbanker gå in och rädda de finansiella matadorerna.
Centralbankerna, det vill säga i slutändan vi skattebetalare, tvingas pumpa in hundratals miljarder, och centralbankerna sänka räntorna, när tillgångar i de finansiella systemen hotas. Jämför med deras ovilja att sänka räntorna, när arbetslösheten hotar öka.
Krisen slår globalt
Men jag tror, att trots att börserna nu jublar, kommer man inte att kunna hindra krisen att slå globalt. Till bilden hör att i all tysthet har den tidigare snabba produktivitetsökningen i amerikansk ekonomi upphört och man återgått till den gamla ekonomins långsamma lunk.
Detta kan tyda på den nya ekonomins snabba tillväxt nu är över och att hela industrivärlden både kan se fram emot en tillväxtsvacka följt av en långsammare framtida tillväxt.
I ett sådant scenario finns ingen grund, varken för höga fastighetsvärden eller aktiekurser.