I förra "skottet" skrev jag lite om svåra ord, och besvärliga formuleringar, men man kan haja till för vissa rubriker också. Som häromdagen, när "Astutösen" Bofride hade en ledarrubrik som lydde: "Vi behöver inte färre partier". Vad nu då, tänkte jag, var det verkligen så lyckligt att vi fick det där åttonde partiet Sverigedemokraterna med i riksdagen? Tänkte Du dig riktigt för Eva, när du tog till den rubriken? Visst är väl grunden för en demokrati att det finns flera partier, med skilda budskap, men nog har begreppet demokrati missbrukats, när det gällt att namna en del politiska instanser.
Fundera gärna på den svenska skapelsen vi hade, som kallade sig "Ny demokrati", eller Deutsche Demokratische Republik! Har vi inte ett litet namnmissbruk i det här åttonde svenska partiet också månne?
Dubbelmoral i försvarsdebatten
I förra skottet citerade jag också vilket klarspråk man kunde få läsa i det en vikarie hade skrivit. Det handlade om det där med att Maud Olofsson borde avgå. Nu har vi läst en annan vikarie på samma ledarspalt, det är Mats Jönsson, som i sin "Mats mening" är kritisk mot vår svenska försvarsplanering. Visserligen inte i "totalklarspråk", men utan vidare kan vi urskilja ett visst kvantum tvivel på om vi verkligen behöver etthundra eller flera JAS-Gripen! Men Jönsson är inte långt från klarspråk när han skriver att "det är inte svårt att reflektera över den dubbelmoral som frodas i den svenska försvarsdebatten, och framförallt när det gäller vapenexporten"! I slutet skriver han: "Man kan inte ena stunden välsigna vapenindustrin för att den skapar arbetstillfällen, och sedan nästa stund kritisera och förfasa sig över olika krigshandlingar. Utan vapen, inga krig, så enkelt är det"!
Och det är bara att instämma, och säja att vi fredsvänner är väldigt glada över att få läsa det här, skrivet av en borgerlig ledarskribent! Det är vi inte bortskämda med!
När vi då är inne på försvarsfrågor, så har jag läst om problemen som försvaret nu har med rivningen av de värn som byggdes runt ön i början av andra världskriget, som skydd mot invasion. I faktarutan till artikeln om deras tillkomst får vi inte veta att byggandet av de stora kulsprutevärnen gjordes av civila entreprenörer. Man delade värnbyggandet runt ön på fyra stora byggföretag, varav ett var gotländskt, och de fick i stort sett vad de begärde utan någon märkvärdigare anbudsgivning. Jag var med och jobbade hos ett av dem som 17-årig timmermanslärling, med 90 öre i timmen!
Låg lön
Då hade vi den så kallade dyrortsgrupperingen, för lönesättning i de fackliga avtalen. Fem dyrortsgrupper plus Stockholm, hade vi, Gotland var placerat i lägsta gruppen, vilket innebar att timlönen för en utlärd byggnadsträarbetare var kr. 1,22 i timmen! Lite gotländsk lönehistoria Wera Svensson!
Och så är vi framme vid Wera ja, som i måndags skrev till mig att jag "Som vanligt tycker illa om det jag skriver". Så är det inte alls. Jag tycker att en del av det du skriver är bra, men också att en del är tokigt. Det är bara det att det tokiga börjat ta överhanden!
Jag har inte i första hand förespråkat höjd skatt, men håller helt och fullt med dig att vad som behövs är en rättvisare fördelning, men hur åstadkommer vi det när en nu mycket stor majoritet inte tar emot det traditionella socialdemokratiska budskapet?
Lättöl eller mjölk?
Det kan inte vara en rimlig samhällsordning när det har gått därhän att det går fem vårdbiträdeslöner på en kommunal direktörs-dito! Och vi har fått en minoritet som alltmer får inrätta sig att leva i nyfattigdom! Låt oss hjälpa till att hitta en väg ur detta, i stället för att idka en lokal inbördesfajt!
Och så har vi sett att Lars Thomsson inte tänker återgå som bonde. Har inte lust längre säjer han. Vet ni vad jag tror? Jo, tänk om det är för att han vill ha lättöl som måltidsdryck, utan att som mjölkbonde få dåligt samvete!