Utländska bönder tror på Sverige
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ändå finns det många landsändar där befolkningen stadigt minskar. Kampanjer för att locka stressade storstadsbor blir ett vapen i kampen mot avfolkningen för små kommuner. Och visst borde det finnas många familjer som skulle må bra av att byta lägenheten i förorten mot ett hus med naturen runt knuten.
Men inte ens i storstadsregionerna kan befolkningstätheten jämföras med den som finns på sina håll i andra delar av Europa. Nederländerna är till exempel ett av världens mest tättbefolkade länder. Det har man fått upp ögonen för i flera värmländska orter där det arbetas aktivt med att marknadsföra sig mot nederländare.
Kanske är det en av förklaringarna till det som närmast betecknas som en invasion av holländare i Värmland och nu syns tecken på att de även börjar få upp ögonen för landets södra delar.
Man skulle kunna sammanfatta det som holländarna söker och finner i de värmländska skogarna i ordet livskvalitet. Förklaringen ligger förstås inte bara i det enkla faktum att en värmlänning har mer än tjugo gånger så stor yta att leva på i snitt som en holländare, men det säger något om vad vi faktiskt har att erbjuda.
Även för mjölkbönder finns det många fördelar med Sverige jämfört med de tättbefolkade Nederländerna. I Skåne har ett antal gårdar tagits över av holländska bönder. Konkurrensen är mindre och priserna på mjölkkvoterna - det EU-system som reglerar hur mycket mjölk som får produceras i varje land - är lägre.
Ur ett svenskt perspektiv innebär denna invandring att gårdar som annars kanske skulle ha lagts ned hålls igång. Områden som annars präglats av avfolkning bebos av människor som ser möjligheter att driva småföretag. Och det är inte bara lantbruk som bedrivs. I Värmland startas nu företag inom allt ifrån IT till turism av holländska entreprenörer. För små kommuner ger det ett välkommet tillskott av skattebetalare. Men också att man kanske inte behöver lägga ner en hotad skola eller att affären på en liten ort kan vara kvar. Och dessutom goda möjligheter till ökade intäkter från turism.
Frågan är väl - och den ställer sig de holländare som i lyriska ordalag talar om sin nya hemort också - varför vi svenskar inte förmår att se det de ser?
Kanske är det hemmablindhet som gör att det verkar svårt att uppskatta de värden som finns där man bor och att se möjligheterna. I så fall är det tur att det finns andra som gör det.