Man ska välja sina strider. Det återstår att se om kommunfullmäktiges beslut om att slopa utmaningsrätten var ett "vinna-beslut." Det återstår närmare bestämt fyra år. Jag tror att det inte kommer att räknas som ett av de mer betydelsefulla när de rödgröna ska stå till svars inför valet 2014. Däremot hur närings- och sysselsättningspolitiken har utvecklats. Utmaningsrätten har funnits några år på Gotland och mig veterligen aktualiserats en gång (1). Gällde då kiosken på Visby lasarett. Jag kommer att tänka på ett ordspråk; tomma tunnor skramlar mest.
Kommunal dominans
Gotland är ett av de företagstätaste länen i landet men vidgar man frågan till balansen mellan offentliga och privata arbetsgivare blir bilden närmast total till det offentliga. Jag tror att det inte finns något annat län där kommunen har en sådan dominans vad gäller andelen sysselsatta. Gotlands kommun har cirka 6 340 anställda. Därefter kommer ingenting, därefter ingenting och så vidare. Den näst största arbetsgivaren är PayEx Finance AB med cirka 400 anställda.
Inom den kommunala sektorn är det närmast vården och skolan där marginella privatiseringar har skett. Traditionella områden där kvinnligt anställda dominerar. De utgör helt säkert ett bra komplement till kommunens egen verksamhet och vidgar valfriheten för oss medborgare. Valfrihet innebär som bekant att man även kan avstå att välja och vara nöjd med det man har. Det har jag själv gjort och är helnöjd med det. Kan kommunen göra mer för sina anställda och stimulera avknoppningar? Ja, säkert. På 1990-talet var den frågan aktuell på många håll. Det skulle vara bra (som alternativ till utmaningsrätten) om vår nya majoritet initierade ett program för avknoppningar för sina anställda, gärna i samarbete med Almi Företagspartners och de fackliga organisationerna.
Det finns fortfarande enskilda socialdemokrater som torgför en uppfattning att privata ägare inom välfärdssektorn främst vägleds av profithunger. Jag har i mitt tidigare arbete träffat flertalet av företrädarna för privata arbetsgivare inom vård- och skola på Gotland. Mitt genomgående intryck är seriositet och entreprenöranda.
Bra samarbete krävs
Den starkaste drivkraften är att de önskar förverkliga sitt livsprojekt med en verksamhet de brinner för. Oftast har de tidigare varit anställda av Gotlands kommun och önskat större frihet och snabbare beslutsvägar. Ska verksamheten bli bra förutsätter det ett bra och nära samarbete med anställda och deras fackliga organisationer. Jag hoppas företagen genererar bra vinster så att jobben säkras, de anställda kan få goda löner, aktieägare avkastning på sitt kapital och att det finns utrymme för återinvesteringar. Flera vårdtagare och elever kommer från andra län och därmed skapas nya jobb på Gotland. Låt mig bara nämna Hattstugan i När. När Japans största vårdföretag ville skaffa sig kunskaper om demensvård inventerade man olika framgångsrika lösningar och hamnade så småningom i Sverige, på Gotland och i När socken! Fantastiskt! Enastående! Imponerande! En riktig sannsaga i vårt eget län!
Jag tycker Socialdemokraterna har en pragmatisk inställning till privata lösningar. De är en del av vår generella välfärd och ska finansieras via skatter. De bidrar till en ökad valfrihet. Vinsten ska också användas till återinvesteringar som bidrar till att kvaliteten kan höjas. Vid upphandling ska meddelarfriheten för anställda värnas. Vi måste inse att privata företag inom välfärdsområdet har kommit för att stanna. Det går inte att vrida klockan tillbaka.